Andaman ani Nicobar

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Wandoor Beach Andaman
Map of Andaman and Nicobar Islands with an extra detailed area around Port Blair.

Ondman ani nikobar bongalachea upsagorant axil'lo bhartacho kendroxasit prodex. VistarH ut'tor okxinx 6 45’ te 13 45’ udent rekhanx 92 15tt te 94 13tt . Hea prodexantlea ondman zumveachem kxetrofoll 6,340 chovo.Kimi. Ani nikobar zumveachem kxetrofoll 1,953 chovo.Kimi. Asa. Hea prodexachi ekunn loksonkhea 1,88,254(1981). Hachea udente koddlea doreak ondman dorea mhonnttat. Ut'tor, modhy ani dokxinn ondman; barattanga ani rottlondd he panch zumve mellun ek ondman zala. Hache dokxinnek dhakttem ondman asa. Te bhair udente koddlo richi zumveacho chomo oxem lhan vhodd zumvem ekttham-i korun 257 zumveanchem ek ondman zumvo toyar zata. 10 30’ okxourit'tache dokxinnek dhakttea ondman zumvea saun 96 kimi. Ontracher karnikobar, teresa, kamorta, trikont, nankouri, kachal, dhaklem nikobar ani vhoddlem nikobar oxe 62 zumve mellun nikobar zumvo toyar zala. He zumve brohmoprodexantlea negraix bhuxirachedkxinnek 193 kimi. Ontracher ani sumatra zumveachea ouchinohedd tonkache ostontek 146 kimi. Ontracher asat. Bhartache rakhnneche nodren him thollam upegi asat

Bhumyvrnnon[बदल]

nikobar ani dhaklem ondman soddlear her sogllo vatthar dongri asa. Hea prodexant kaim kodden iosin kallantole valukaxm', jvalamukhi vorvim ayil'le ddaik, jhizun dhar ayil'le chuneache fator, sorpottain fator, nillsor dhank maril'le ponkaxm', pinddaxm', provalli fatrop oxi hangachi rochnnuk asa.[2]

nikobar, beron ani narkonddom' adi zumveank zoddpi vollincher bhumyecho vatthar matso ordokutto asa. Dekhunoch nikobar zumveacher portun portun bhumykap zatat. Hea prodexak labil'li doreadeg dontur asa, ani tacher kitleoxeoch khaddeo ani sobit bondram asat. Prodexachea ostontek 50 kimi. Ontracher bongalocho upsagor ani udentek sumar 150 kimi. Ontracher ondman dorea asa.Mukhel zumvea saun 100-125 kimi. Ontracher ostontek senttinol, udentek beron ani narkonddom' osem zumve asat. Beron zumvo ho 153 mi. Unchayecho ek jvalamukhi asa, zacho 19 vea xenkddeachea survek sfott zal'lo. Hea prodexantlea ondman vattharant udkache vhall lhan ani gimant attpi asle tori taka veg mat bhorpur asta. Dokxinn ondmanant barai mhoine udok asta. Grett nikobarant kaim nhomyo asat.

Hovaman[बदल]

hea prodexachem hovaman choddxem domott ani uxnn asta. Hanganche tapman choddantochodd 20 te 30 se. Ani unneant unnem 24 te 25 se. Asta. Noirity ani ixany mousmi varea khatir hea zumveacher vorsuy bhor paus asta. Hanga pausachem promann 312 sem'mi. Asa ani dokxinne koddlean ut'torekodden hem promam' unnem zait vota. Vorsuy bhor hanga bhorpur varem asun kaim dis vadlli varem-i vhamvta.

Vonspot ani monzat[बदल]

ondman ani nikobar prodexachea zomnicho 77 ttokke vatthar ranan bhoril'lo asa. Ondmanantlea vonspotinche tin bhag korum yetat. Sodam pachvichar zhaddam, panzhoddi ani doreadegeuyoli vonspot. Hea vattharant ponnos, nal'l, supari, sagacheo torekovar zati, xixem settinovudd, koko ani zaite torechi zhaddam asat. Hangachi ranantoli sompt'ti bharti-i orthokaronnachea porki-i cholon melloupache nodren khub mhotvachi asa. Hangam khub kodden ekech torechim zhaddam mellil'lean vepari nodren upatt faido zata. Plaivudd ani foskam toyar korpachea lankddanchim zhaddam hangachea ranamnim bhorpur mellttat. Nikobarant nal'l, supari, taddrukh ani moderak upegi poddpi lakudd melltta.

Ondman, nikobar prodexant makodd ani sorpottopi jivo bhorpur asun , sorpacheo vegveglleo zati hanga pollounk mellttat. Hanga randukor, hot'ti, pannghodde, mangi , kamsou oxe zaite jivo-zontu ani suknnim asat.

Bleor fanga asa. Ondmanant gramponchaiti ani nyaiponchaiti asat. Nikobarant ponchait veustha porompore promann cholta. Hea prodexant ek proxasok , odhikareanchea adaran zumveacho karbhar polloita. Nikobar zumvea khatir palvi odhikari asta. 1967 vorsa saun raxttropotin venchun kaddil'lo ek protinidhi loksobhent asta. Hangachea proxasokachea xifarosi promann thollavea svorajy somsthecho protinidhi venchun kaddttat.

Arthik sthiti[बदल]

ondman ani nikobar prodexacho 77% vatthar ranan veapil'lo asa. Kaim kodden pausachea porinnamak lagun ‘zambhea’ hea fatra pasun toyar zal'li zomin asa. Haka lagun khubuch unnea promannant zomin xetam khatir melltta. Hea prodexachea 7441 hekttor suvatir bhatachem pik kaddttat. Nal'l ani bhat him hangachim don mukhel pikam. Hangacho mukhel vepar lakudd ani nal'la vorvim zata. Portt bleorak lakudd kappachi bongsall, foskam ani plaivudd toyar korpache karkhane asat. Te bhair dorea deger nustem marop, xonkh ximpeo ekttham-i korop, kamsou dhorop, adi ud'deg thoim choltat.

Ranantlea bhitorlea vattharant kaim pongodd zonauranchi xikar korun aplem pott bhortat. Kaim vattharamnim kukddam posop, dudacho veusai korop, botti bandop, nustemari, adi dhondeanchi udrogot korpacho yotn chol'la. Hangachea sohkari somsthanchi vadd korpachi, tech pori gorjeunt xetkamteank ani kamgarank rinnam divpachi veustha kelea. Nikobar saun nustem, supari adi vostu china kodden nireat zatat ani tandull, tombakhu, kopdde, xastram adi vostu tankam ayat korcheo poddttat.

Ondman- nikobar zumveacher xarant ani gamvgirea bhagant mottar, bos, ttrok adi vahna vorvim yeradarichi veustha asa. Te bhair dorek zumveacher vochunk bottichi veustha asa. Ondmanant portt bleor, portt kornovalis, mayabondor ani nikobarant kamorta, trinkot, nankouri oxim bondram asat. Bharta kodden ondman nikobar zumveanchi yeradari ag botti vorvim zata. Kolokt'ta te portt bleor xarank rongun margan viman yeradarichi veustha asa. Modras saunoi thoim vimanan vochpachi veustha asa.

Lok ani somazojinn[बदल]

ondmanantole mull lok negritti vonxache. Zarva, ongi senttineli ani xompen heo tancheo pottzati asat. Tanchea pongddanchea mukhelea kodden soglle hokk astat. Tachim ghoram ghumtta akarachim astat. Hangachem hovaman uxnn axil'lean hangache lok loz rakhpa purtim zhaddanchi panam vaprotat. He lok bud'dhin mond ani khub soxik asat. Tancho rong kallo ani kat tuktukit. Tanchea jeunnant nal'l, nustem, ranmazor, kamsou, kondmullam, mhomv hancho aspavo asta. Ghovo va bail mortokoch tamnni portem logn korum yeta. Puluga hea doivtak te mantat. Sodea ondmanantlea hea adivasi lokanchi sonkhea unni zait chol'lea. Tatunt bailo tor samkeoch unneo.Ga kofi, koko, robor ani mosaleanche podarth hanche utpadon korpacho yotn bharot sorkara vorvim chol'la.

Nikobar lokant ondmani lokam poros khubxem veglleponn asa. Hangache mull lok polinexoin gottache asat. Gomva rongachea hea lokanchi nakam chepttim astat. Tancheant zati zomati nat. Punn vegvegllea zumvear ravil'lean tancheant kaim promannant forok dista. Tanchea jeunnant chodd korun nal'l, nustem, follam ani bhat asta. Ken'na ken'nai dukor, kombddeo, bodkam hanchoi tanchea jeunnant aspavo zata. Hea lokank pan tombakhuchi audd asa. Songit, nach adi mollaruy tankam bori ruch asa. He lok aidonam toyar korop, kurponne, khonttle vinnop, xendreo, lokhnnachim hotearam toyar korop osle ani her dhonde kortat. Halinch nikobar lokamodim futtbol khellpachi audd nirmann zalea.

Ondman nikobar zumvear xikxonnik mollacher udrogot zait asa. Hanga sakxorotechem promann 51.53% itlem asa. (1981). Tebhair bhartant vochun fuddlem xikxonn gheupachi yeuzonn hangachea bhurgeam khatir asa. Hea prodexant zaitea bholaiki kendranchi veustha asa. Nikobarant bholaiki yeuzonnekhala torekovar rogam khatir niyontronn kendram asat. Hangachea portt bleor ani karnikobar hanga mahiti kendram ani gronthaloyam asat. Portt bleorchean sorkari vivronn potrika ujvaddak yeta.

Kola ani khell[बदल]

hea prodexant lakddachem utpon'n bhorpur ayil'lean lakddancheo torekovar vostu he lok kortat. Xivnnokolent ani koxida kamant hangacheo bailo hunxar. He lok veta posun panttle, kott'tteposun aittonam, matyechim aidonam kortat. Bhutamposun rakhonn zaunchi hea hetan hangache lok monxacheo toxench sounnoyancheo ani monzaticheo lakddi akriteo korun ghorant dourotat. Nal'l, kovaso , kelli, kondde adinchea pananche ani fulanche har toxench torekovar vostu kortat. Xikare khatir he lok addvea danddear bandil'lim chapachim dhonnvam toyar kortat. Hea lokanche songit ani nach sade punn paromparik astat. Hea prodexantlea dadleancho purvil'lo bhes mhollear ximvanchem chamddem komrak gutthlaup. Ten'na bailo tonnache ghagre ghaltalim. Thoim tonn ani rongit kopddeam posun toyar kel'leo topeo azun vaprotat. He lok soreamni poixe gunthun toyar kel'leo techpori kell, nal'l hanchea panancheo va fulancheo vosti vaprotat. Ongi he zomatint mel'lea monxachea ugddasak tachea haddancheousti korun ghalpachi chal asa. Dukh, khos va kosli-i bhauna uktaupak he lok angak geru, rongit mati ani tel laitat. Hea lokanche mokhel auddotte khell mhollear mohddeanchi sort, dukranchi zhogddim, kombeanchim zhogddim, latthimar. Sodea futtbol, vholibol sarke khell hea lokank auddunk lagleat.

Mhotvachim tholla[बदल]

ondman ani nikobar prodexant portt bleor xarantoli namnechi bondkhonn, dhobdhobe, soglle kodden patllil'lem datt ran, udka veli bhomvddi, beron ni narkonddom' he jvalamukhiche zumve, nankouri bondor adi oxim kitlixinch thollam polloupa sarkim asat.[3]

Polleiat[बदल]

Andaman_and_Nicobar_Islands

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Andaman_ani_Nicobar&oldid=198996" चे कडल्यान परतून मेळयलें