Manohar Rai Sardesai

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   

सांचो:Infobox writerDr. Manohar Rai Sardesai (18 Janer 1925 – 22 Junh 2006) ek Goencho Konknni kovi, borovpi ani French bhaxantor aslo. [1][2] Taka Doctorat ès lettres françaises tachea "L'image de l'Inde en France" probonda khaitr Sorbonne-chea Vidheapitthacho favo zalolo asa. He has been credited for an of Adhunik Konknni kovitechea boddai divpi chollvolle khatir taka xroi divpant ailam. Sardesai 2006 vorsa devadhin zalo.[1][2]

Adlem Jivit[sudar][बदल]

Manohar Rai Sardesai 18 Janer 1925 zolmolo. Tannem matriculation porikxa Moddganvchea Bhatikar Model High School hantuntlea 1942 vorsa pas keli[5] To 1947 vorsa Mumboi Vidheapitthachem Bachelor of Arts hantunt poilea vorgant poilo ailo. Tannem Master of Arts iesiesponni purnn keli, tantuntui to French ani Moratthi sahitent teach videapitthant 1949 vorsa poilea vorgant poilo ailo[1] Tannem Parisantlea Sorbonne Vidheapitthachi Doctorat ès lettres françaises 1958 purnn keli. ani French vixoi sabar Mumboichea kolejimni ani Goenchea Vidheapitthant xikoile.

To nanvazlolea mottveo kannio borovpi Lakshmanrao Sardesai hacho put aslo. Pustokam bhonvtim aslolean, tannem borovpak lhan piraier survat keli hi ojap zavpachi gozal nhoi ani taka soroll ani bhitor rigpachea Konknni kovite khatir vollkhopant ieta. Sardesai hannim kantaram,kovita,ulovpam, ani her sador korop Goenchea Ponnjechea Akaxvannicher toxench Mumboi ani Punneachea Durdorxonar kelam.Tannem Evropachea toxench Bharotachea sogllea zageancher bhonvddi marlea ani tannem borovpam Konknni, Inglix, French, Purtugez ani Moratthi bhasamni keleant.

Kovita[sudar][बदल]

Sardesai, Sahiteoa Akademi hachea vavurpi somitechea monddollacho vangddi asun Konknnichem protinidhiponn kortal, ani tannem Bharotachea National Book Trust khatir borovp kelam. Tachea nanvadik kovitenchi punji Aiz re dholar poddli boddi(1961), Goeam tujea moga khatir (1964), Zaiat Zage(1964), Joi puniobhuim, Joi Bharot (1965), Bebeanchem kazar (1965), Zaio Zuio (1970) ani Pisollim (1979)asat.[1] Tannem kovitencho venchik songroh Sahitea Akademi, Delhi khatir toiar kela ani sabar pustokam godheo, nattok ani bhurgeanchem sahiteo porgott kelam.

Bhaxantoram[sudar][बदल]

Tannem French bhaxentlo zaitoch vavr Konknnint utraila. 1994 vorsant Romain Rolland hachem "La Vie de Vivekananda"(Vivekannandachem jivit)) ani Jean-Paul Sartre hachem "Les Mots"("Utram"), 2000vorsa tachea vavra modem aspav asa. Tannem Konknni-Inglix Sobdkox 2004 vorsa uzvaddaila ani to char khonddachea Konknni Vixvkoxacho Mukhel Sompadpi asa zo Goem Vidheapitthan 1999 vorsa uzvaddaila.

Tosripam ani Bhovman[sudar][बदल]

French Sorkaran taka "Chevalier de l'Ordre des Palmes Académiques"kitab 1988 vorsa, zo tachea French bhaxechea ani sonskrutechea seveche maniotaiek lagun dila Dr. Sardesai haka zaitinch tosripam tachea sahitik iogdana khatir toxench xikovpachea vevsaiak lagun favo zaleant. Chodd nanvadik tosrip taka Delhichea Sahiteo Akademi, hannim tachea Pisollim hache khatir bhettoilam..

Tannem Okhil Bharoti Konknni Porixodechea 8vea Odhivexonachem iezmanponn choloilam jem Goeant, Moddganvant 26 ani 27 Mai 1962 vorsa bhorpant ailem—jem Goeant Purtugez rajvottke pasun 19 Dezembr 1961 vorsa soddvonn zalea uprant poilem ghevpant ailem[6]  [1] ani uprant to Goenchea Konknni Bhaxa Monddoll hacho Iezman zalo.

To "Alliance Française de Goa" hacho Jivit vangddi aslo ani Goenchea Vidheapittachea Xikxokanchea Songhottnnecho Sthapnnar Iezmanui aslo.

Sondorb[sudar][बदल]

  1. "Manoharrai Sardesai's French Connection". The Navhind Times. Archived from the original on 5 February 2017. Retrieved 20 November 2018. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (|url-status= suggested) (help)
  2. Mauzo, Damodar (September–October 2006). "The Poet Who Will Never Die". Indian Literature. 50 (5 (235)): 36–39. JSTOR 23340697.
"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Manohar_Rai_Sardesai&oldid=199646" चे कडल्यान परतून मेळयलें