Azad Gomantak Dal

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   

Portugez razokrteamadd xostrancho upeg korun tankam bhartantleo portugez vosahoti soddunk laupakhatir sthapon zal'lo soxstr zhuzareancho ek pongodd. Subhaxochondr boschea ‘ azhad hind fouz ’ hatuntlean sfurt gheun 1947 vorsa he songhttonechi thapnnuk zali. 15 egostt 1947 vorsa bharot svotontr zalo ani brittix bharot soddun gele, tori gõy, domonn ani divo soddun vochpak portugez toyar nasle. 18 zun 1946 disa ddo. Ram'monohor lohia hannem gõyant kaidebhongachi soteagrohi cholloull suru keli. He cholloullint vantto ghetil'lea kaim tornnatteank dislem, xostracho vapor kelebogor portugez bhartantlean bhair sorchenat. Dekhun, 23 epril 1947 disa fonddem mhalantlea kunkllyem gamvchea deullant kaim tornnatteamni boska ghetli.Thoim tamnni portugez razoutti add soxastr zhuz divpak ek songhttona nirmann korpachem tharailem. Ten'nach azhad gomont dol he krantikarak songhttonechi bunead ghoddli.

Dhodd'dhakott tornnatteancho soxstr pongodd dhoddoupak tanchea mukhar zaiteo oddchonni uprasleo. Punn hea sogllea gozalincher mat korun me 1954 meren koslem-i kam' korpachi toyari axil'lea, challis vavurpeancho ek pongodd toyar kelo. Portugez loxkori xokticho konno moddun uddouchekhatir kaim yeuzonni ankholeo. Egostt 1954 chea dusrea soptokant dadra, nogor hovelicher hol'lo korpachem tharailem. 2 egostt 1954 disa silvhasa xarachi suttka keli. Tache uprant azhad gomontok dolache vavuropi porte gõyant aile. Gõyant yeun tamnni portugezamadd zhuzachi toyari keli. Itlem mhonnsor portugezamni aplea soineachem adhunikikoronn kel'lem ani protikar korpachi toyari vaddoil'li. Ho bodol lokxant gheun dol songhttonen anik vavuropi ghetle ani tankam proxikxonn divpakhatir xibiram ghetlim. Punneacho keptton ddi. Ji. Golle, dil'licho kornol xer zong choudhri hea onnbhovi loxkori efisoranchea dekhrekhikhal him xibiram choltalim.Tankam adar divpak azhad gomontok dolache mukhel karyokrte, probhakor vitthtthol sinari ut'torek ani probhakor trivikrom' voidy dokxinnek axil'le. Svoimseukank vingddovingodd vixeanche ginean divpacho vaur xeamravo ladd, zhottiko pi. Do. Soujh ani mohabollexvor naik hamnni veakheanamvorovim kelo. Hea veakheanant khas korun gõychem suttke zhuz, bhartache suttke zhuz ani somazovad oxetoreche zaite vixoi aspautale. Zhujpachem proxikxonn ambali, vojrem, kuddall ani parghatt vattharantlea ranant ditale. Tubkam ani sfottkam vapropachem xikxonn sot'torintlea morlem ani krixnnapur ranamni toxench sangem mhalantlea dudsagor ani molem vattharant ditale. Egostt 1956 meren donxem challis zhuzari toyar zale ani tankam gõyant toxench domnnant vegvegllea vattharamni nemle. Tancho ekamekamlagim sombond urcho mhunn arondem, sataddem, banda, vojrem, terekhol, konnkumbi, keslorok, kumttha hanga somprk kendra choltalim. Him somprk kendram yoxvont nagdde,puruxot'tom' koullekar, suryokant naik, ronga naik, atmaram' moyenkar, krixnna moyenkar, krixnnoravo ranne, ttoni fernanddis, dot'taram' desai, bhikubhai pandde ani zogn'nath tripatthi choloitale.

Ddisembor 1954 vorsa dolachea karyokrteamni hol'le korpachem tharailem. Tepromann polis tthanneacher hol'lo korun arvil'lea xostrancho santtho zopt korpachea kamakhatir don vavurpeank nemle. Arvil'lea xostrancho vapor korun, portugez sot'tadhareank azhad gomontok dol songhttonechi takod dakhoupak he hol'le dhoddoun haddil'le. Techpromann zanevari 1955 te me 1955 meren tamnni portugezanchea arvil'lea xostrancher ani daru gulleacher zaiteo ghureo ghaleo.

Kaim mukhel ghureo, ghureancho vatthar ani tanche mukheli oxe asatH 1 zanevari 1955, bannstari polis tthanne – mohon randde; 9 februvari 1955, gulleli polis tthanne-krixnna moyenkar ani kuxnnoravo ranne; 11 februvari 1955, osnodda-kanoba naik; 12 februvari 1955, kannkonn-dot'taram' desai ani probhakor voidy; 12 march 1955, kannkonn-dot'taram' desai ani probhakor voidy; 12 march 1955, kollongutt polis tthanne-yoxvont ogrovaddekor; 19 februvari 1955, raunn loxkori tthanne-probhakor sinari; 1 epril 1955, kunkll'lli polis tthanne-probhakor voidy ani dot'taram' desai; 17 me 1955 kalem, polis tthanne-rajnikant kenkre; 17 me 1955, holldonna polis tthanne-ramdas chamfddokar ani xombhu palkar. Hea dhaddsi hol'leamvorovim azhad gomontok dol songhttonek xostram ani sombondit her vostu tor mell'lleoch punn hacheaporosuy vhodd hol'le korpachem noitik bollgem tankam mell'llem. Hea hol'leamni mellil'lea onnbhovacho vapor korun azhad gomontok dolan hacheyporos vhodd hol'le korun portugez sorkarak naka puro kelem. Hatunt milittori jipik uzo ghalop, portugez odhikareank gulli ghalop, sorkari malomt'ta noxtt korop, bamb foddop hea sarko dhaddsi vaur hatant gheun aple porin sorkari proxasonak addkholl haddpacho vaur kelo. Hea vaurant kuldiposing, kedar onnvekar, vosont choddnnokar, monohor peddnnekar, ballokrixnn bhomsle ani bapu sohkari hamnni vhodd kamgiri keli.

Dol songhttonechea vavurpeancheo bhumygot karvayo boreoch khor axil'lean lixboo ani ponnjechea xasnak gombhiroponnan dokhol gheuchi poddli. Punn dol songhttonen har maninasotona gõychi suttka zaimeren aplo vaur chalu dourolo.

Polleiat[बदल]

Chitr Prodorxonn[बदल]

Sondorbh[बदल]

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Azad_Gomantak_Dal&oldid=199070" चे कडल्यान परतून मेळयलें