Ujjain

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
The Jantar Mantar at Ujjain was commissioned by Jai Singh II (1688-1743) of Jaipur
Ujjain City Nickname(s): The City of Temples

Modhyoprodex rajeantolem namnechem tirthokxetr ani ek itihasik xar. Loksonkhea 2,09,118 (1981). Indur saun 56 kimi. Ontracher ani ut'torek kxipra nhoinche udent deger hem xar voslam. Bhopall-nagada ani rotlam'-kotta hea relvemargavelem hem prosthanok.Hea xarank ‘ujzoyini’ va ‘ovonti’ oxem-i namv asa. Purannokallant xonkran hea zagear tripurasuracher zoit zoddil'lem mhunn he suvatik ujzoyini oxem namv poddlem oxem skondpurannantlea aunty khonddant sanglam. Oxokachea xilalekhant he suvatik ‘ujeni’ oxem mhollam. Periplos ani ttolemi hea bhomvddokaramni taka ‘ojeni’ oxem namv dilam. Skondpurannavelean hea nograk konkoxring, kuxstholi, ovonti, ujzoyini, podmauti, sumudouti, omrauti ani vixala oxim namvam mellattat.

Ujzoin aryourtantolea povitr soptopurantolem ek asa. Xrikrixnn, bolram' ani sudami hancho guru sandiponi hancho axrom' hanga axil'lo. Devo ani danou hamऩi kel'lea somudramonthonatlean omritoghott ayil'lo ani tea ghottantole kaim thembe ujzoin, horixvor, proyag ani nasik hanga poddil'le, oxem purannant sanglam. Dekhun, hea xaramni kumbhmell bhorta. Ho rumbhmell dor bara vorsamni guru vrixchik raxint yetkoch bhorta.

Purvil'lem ujzoin nogor atanchea ujzoin nohrache ut'torek kxipra nhoinche ujve deger asa.Bhoutonnoche bhuyeporos hem tthikann 30-40 futt unch asa. Ropornea ujzoin mograk halim godd oxem mhonnttat. Hea nogracho vistar dokxinn-ut'tor sumar ek moil ani udent-ostont sumar paunn moil axil'lo. Punn nograchim upnogoram mat pois pois patllil'lim axil'lim. Poilim je suvater mohakaloun axil'lem, thoim atanchem ujzoin xar asa. Purvil'lem ujzoin mat usu poddlam.

Purvil'lea sahiteant ujzoinache khubxe ul'lekh mellttat. Moury kallant malou prodexant suraxttr, latt, mallva, kochchh, sindh ani ut'tor konkonn hancho aspavo zatalo. Ujzoin hea sogllea prodexanchi rajdhani axil'lim. Mouream uprant gondhrvosenachea (gordobhil'l) rajvonxan malou dexar rajy kelem. Kaim kallauporant hanga xokanchem rajy ailem. Fuddem vikromaditean xokank haroun mallveacher apli sot'ta gazoili. Punn i.So. 75 chea sumarak hem xar xokamni portem aplea xekatolla ghetlem ani fuddem sumar tinxim vorsam rajy kelem. Chouthea xenkddeanchea xeuttak somratt chondrogupt vikromaditea uprant ujzoin nograchi khub bhorbhoratt zali. Brahmonn,boud'dh ani zoin hea tinuy dhormanchem hem xikxonnachem kendr asa. Hanga jeotixoxastravixinchem unchelea pamvddeavelem xikxonn mellatta. Gupt kallant somskrit kauy ani nattyoxastr hanchea uchch xikxonnachem hem vhodd kendr axil'lem kalidas bhoubhuti, bharvi, bhortrihori adi kovi hanga boroch kallmeren ravil'le.

Moharaza zoisimhan hanga ek vedhxalla bandil'li. Zoisimh ho jeotixoxastrantolo vhodd vidvan axil'lo. Nnouy te dhavea xenkddeameren ujzoin pormarachi rajdhani axil'li. 1235 to oltomoxan hea xaracho nax kelo. Ten'nasaun ujzoin muslomananche sot'tekhala axil'lem.Tacheuporant ujzoin morattheankodden ailem ani fuddem'meren ti xindeanchi rajdhani axil'li.

Bharot bhumycho modlo rekhanx ujzoin xarasaun vota. Bharti-i khogoloxastrogoneanchea motan uzoin hem nogor xuny rekhanxacher voslam. Bhugolokaramni hangachean rekhanx mejpachi chal suru keli.

Dhany, kapus, kapodd, ofu, hanchi hi bazaropetth asa. Hanga kopddeacheo girnni asat.Toxench hatmag, hojiori, tel, borf, rongkam', mitthai adinche karkhane asat. 1957 vorsa sthapon zal'lem vikrom' videapitth hanga asa. Hangachi polloupasaroki thollam mhollear raza zoisimhan bandil'li ‘zontor montor’ vedhxalla, bhumyentlean khonnun kaddil'leo adleo kallaveleo itihasik vostu. 51 xoktipitthantolem ujzoin hem ek xoktipitth. Hanga sticho kopor gollun poddil'lo dekhun, hem xoktipitth zalam oxem mhonnttat. Hangachea deullant devicheo murti najear koprachi puza zata.

Bara jeotirlingantolem xri mohakalexvorachem hem tholl asa. Hangachea namnechea mohakal deullak panch malle asun tatuntolo ek mallo bhumyeponda asa. Vikromaditeachem yadstik mhunn hanga vikromsmritimondir bandil'lem. Hea mondirachi bunead 1951 to ddo. Rajendroprosad hannem ghal'li.

I.So. 1955 te 1958 to hanga bhartantlea purannousotu sonxodhon khatean utkhonon kelem.Hatunt i.So. Satvo xenkddo te muslomanachea kallameren axil'le lokousticho khubso puravo melltta. Ho mullant 74 mi. Rund ani 7.37 mi. Unchayecho axil'lo. Hea prakarache bhaileutten melltta. 46.32 mi. Rundayecho fondd mell'llo. Ho prakar nhomyoutten lankddi folleo ghalun ghott'tt kel'lo.Nograntolo ghoranchi bandaull matyechi asli. Lokhnni hotearam, monni, chokracher toyar kel'lim torekovar mritpatram ani kochchem lokhonn khubxa promannant mell'llem. I.So. 500 te 200 hea kallant hem fondd vittamni bandil'lem. Hangachim matyechim ghoram, monni toyar korpachi bhatti, kamsarachi bhatti, bamyo adi ovxexamvelean hea kallant thoinchea lokanchi jinn somrid'dh axil'li oxem dista.

Polleiat[बदल]

Ujjain

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Ujjain&oldid=200105" चे कडल्यान परतून मेळयलें