Shirdona

विकिपीडिया कडल्यान
(Siridao सून पुनर्निर्देशित)

Shirdona Tiswadentlo ek lhan so ganv, ximpianim bhorlolo ani tea khatir ek sorg to ximpiam mogiank. Ho ganv Arabian doria deger urta. Dolleam samkor Murgaumchem bondir dista. Eka kallar Shirodona, Gopakapattam Bondiracho vaddo also (Vhoddlea Goeant and Agxent poddtalem).

Shirdonchi vell koddpanim bhorleli ani revent revodleli asa. Thoim vichitr novol munllear ek bhuiar. He vellechi girestkai, jinsam-jinsachim kalvam ani motiachim korpam.

Sri Mario John Pinto, Shirdona somajik vavr korpi, Opinion Poll -hea vellar to nettan vavurlo. Tachi dhu, Goretti Pinto ek nanv vosti kolakar (artist). Tachea sangnnea pormonnem “Shirdona” hem nanv adlea kallar “Shridhan” mhunn aslem. English bhaxen lok 'Siridao' mhunttat.


Bhugol Xaxtr[बदल]

Shirdona ganv, Shirdona/Palem – he Panchayetint poddta. Mukhel rosteache degeg urta (NH 17). Shirdona thaun Ponje 9 kms vatt, Moddgaumchi vatt 23 kms ani Vasco 22 kms. Mukhel rostea NH 17 vorvim Shirdonchea gaumche don bhag zaleat. Ek bhag Palem. Hea bhagant choddxe Hindu lok rauta. Dusro bhag Shirdona, hantunt choddxe Kristanv ghorabe asat punn kaim Hindu ghorabe asat.

Xime fataramchem diaz[बदल]

Zuari nodicho ek fantto Shirdonchea ganvantlean vhanvta. Tacher ek lhan so pul asa. To Portuguez kallar bandolo.Shirdona thavn Zuari ani Vhodlea-Goeam vochunk ho pul upeogacho. Pul bandche adim tar vo voddeanim par kortale. Tea khatir Shirdona pula lagim – “Tarikoddem” mhunntat. Motorancho ankddo vaddloleak kaim vorsa adim ek novo pul bandla.

Shirdonan ek vaddo asa, Jesus Nazareth navancho. Hea vaddeant xekddeam adlem eke dongurlecher devterek bhuiar asa. He dongurlechea panvddear, “Dominicans” he dharmik sonvstechem visov ghevpachem ek ghor aslem. Tea ghorachem khandar (ruins) thoim asat. Ganvchea zantteamchea sangnnea pormonnem, Dominicans, tea bhuiarantlean Sant Jacint zumveacher vetale. Hea zumveacher Igorz asli. Ganvant cholta te khobre pormonnem, ek padri eka suneak ghevun tea bhuiarantlean gelo punn to kednanch porot yeunk na.Ganvcho lok khup tokos ghetat hem adlem bhuiar ani Dominican ghorache khandar yeta te pindgek samballun dovrunk.

Shirdona tin zageamcher fatronnecheo tin lamb murteo asat, teo vozontra vazoitat.Tankam “Paulist” hem nanv asa.

Shirdonche Igroje lagim adlem pinddkechi ek udok pieupachi zhor asa, “Gottint” nanvanchi. Adlea kallar lokak pieupachem udok fokot thnch aslem. Atam dekhun gormechea disamni nollantlem udok na tednam, lok tech zhorir ani baincher vochun udok kaddtat.

“Regional Plan 2021” hacher bhasabas kortanam, ganvchea lokan hi zhor ani baim samballchi mhunn tharav ghetla. Shirdona modlea voddeant “Cabana Dempo” nanvachem Dempo ghoreabeachem ek purvoz ghor asa. Thoddim vorsam fatim hem ghor tarear ghatlam ani Hotel kelam. Doriache sobit nodre mukhar asun, ganvcho ani bailo khup lok hea Hotelant yetat.

zomin[बदल]

Shirdonchi soglli zomin 50 acres asa. Hantli 5 acres artik kama khatir (settlement) upeog kelea, 4.5 acres rovpachi ani 11.5 acres zongol. Hea gavank kosloch karkano na, fokot borof korpacho ek karkano asa.

Mondiram ani Igorzo[बदल]

Shirdonche ximer, unch dongurleacher ek kopel bandlelem asa. Thoimsor thavn doriachi sundor sobitai dista. Hem kopel Asumsiasanv Saibinichea mannak bhettoilam. 1604 vorsa tem bandlelem and 1906 vorsa tem vaddoilem. Hea kopelant Nazarethchi Asumsiasanv Saibinichea manak porob somarombtat. He porbek sogllea dhormacho lok bhag gheta. He porbe somoiar monxea edi lamb Jesuche ani Saibinnichi murti lok fulam vati ghaltat ani umo ghetat.

Dominican sounsten 1603 vorsa Shirdona, Bhagivont Maria Magdalena hichea manak ek Igroz bandli punn ti 1869 vorsak kossovli. He kossovlele Igrojeche fator, Sirdonche cimiter (mel’leank purpacho zago) laguim assat. Hi Igroz kossodlea uprant Shirdonachi Firgoz, vodlea Goeche firgojecho bhag zalo.

1877 vorsa, Antonio Mathias Gomes, Ponjecho nanvvosto, hannem aplea bhatant zachea nanv Morgado aslem tantunt ek kopell bandlem. Hem kopell bandlem ani melloleam otmeank bhettoilem. Lok, hea kopellak “Anjanchem” kopell mhunn pachartat. Hem kopell mel’leam otemeachea ugddasak bandlelem, karan 1790 and 1810 vorsam modem, Cholerachi pidda zaun khup lok melolo. Kaim vorsam uprant hem kopell Goechea Dharmaprantachea hatant dilem ani 1906 vorsa Firgoz mhunn nirman keli. 1967 vorsa Koina bhuimkamp zaun he Igrojek futto poddleo. Tea somoiar hi Igroz vaddoili ani 1973 vorsa Ruzai Saibinnichea manak bhetoili.

Shirdonchea ghavant dhon Mondiram assat. Ek mondir Satteri devik bhettoilam ani dusrem Nagranti Kelbai devik. Dhor sunkrara disa, sokallim hea mondirant puja asta ani dis bhor, sanz porian bhajan ghait asta.

Lok Sankia[बदल]

Shirdonchi lok sankia 2417 assa. Hantle 479 dadlo lingache ani 1238 bail lingache. Ghoreabeancho ank 578 ani Kamank laglele 867. Anusuchit zamatichi (Schedule tribe) sonkia 1265. Hantlem, 613 dadlo lingache ani 652 bail lingache. 6 ghorabheank BPL modotmellta.

Shirdona don Mahila Mondol assat. Ek Yogya mollachem dukhan assa ani ek uparogya kendr, hem kendr panchayat ghorant assa. Shirdonchea ani Vodlea-Goechea lokancho he kendr illaz korta.

Kella mollar Shirdona 6 kella pongodd register ke’le assat. Te oxem Palem Sports and Cultural Pongodd, Siridao Sports Pongodd, Center Sports Pongodd, Jesus Nazareth Sports Pongodd, Nahvind Cricket Club and Sateri Sports Pongodd. He pongodd gavam modem football tournament, Cricket, Volley ball, Sanskrutik kariavoll – natok ani Sangit vavr goddun hadtat.

Hea ghavant don xalla assat – Serkari Uuch Xalla (High School) ani Our Lady of Rosary – Survatechi Xalla, Igorjeche ghorant assa. Pun Pilar College ani lagxilea ghavanim uncheo xalla ieun xikxon molar bhurgueank khup soeg asat ani tea khatir Shirdonchi choddxim bhurguim Ponje vo Pilar vetat. Xikxonik ank Shirdona 73.89% assa.

Mhotvacho vevsai[बदल]

Hea ganvcho lok vichitrtaien nustteakar, render ani xetkar asat. Zaitea lagim sottacho panel ani trawler pasun assa. Siridao-cho vattar ginsavar katt’ttem naxilem nusttea khatir shri’mont asa. Hanga ttisrio, kallvam hanchem borobor dusri nusttim melltat, toxench tinsannchem tajem (fresh) nusttem ganvchea tti’ttear tarikodem vikreak asta. Zoi sorbhovtonncho ganvcho lok tajem nustem vikttem gheunk ieta. Siridao-cho lok bhat ani pallai-bhaji hanchem pik kaddtat, dekhik vaengim (brinjals), bheddem (lady finger), mirsango (chillies), mullom (raddish) ani nnabh (turnips). Pun halichea vorsani promprecho vevsai lhu-lhu korun morot ieta, karonn zaito lok aplo ganvghiro zago sodun apleak odhik bhorem jivit zagunk France ani England hea desant posorlleat. Novoll mhollear Siridao-chea ganvchea bhitorllea rostteanim khub mottem sonkianni ollarinni axil’leo pallaxi bhaxen bungalow.

Jivit ani sonskruttaim[बदल]

Choddxem ganvchem lok bhorem jivit zagochem khatir Euorpa-chea desant dexantronn (migrated) kela, vorsachem choddxem mhoinnem koddsorun December ani April, ganvcho vattar eksurponnan bhorilo dista. Purai ganv natalak, Diwali, Ganesh chaturthi ani ganvchea ruzai ani ….. featak jivall zata. Hea ganvche soglleavon sobitaichem dduxtt mhollear koknno(hindus) ani kristanv lok ekamekachea surmellan jietat. Tem aplea festak ani porbhek disak ekamekak bhett korun mittaim vo ghodd poddart vat’tat. Ganvchea sonskruttik kareavollit duddvacho adhar diun, ghoddun haddun vo bhag gheun kristanv ani koknno lok sagatak zomun ietat. Siridao-chea lokak khell tiatracho khup mog asa. Ganvchea porbek vo zatreak khell tiatr ganvcho lok mellun korta vo ganvchea bhailo haddtat.

Porbo[बदल]

Nazarethchi Annnusiasanv Saibinichi manak porob vhod dhobhajen ani khuxalkaien monoitat, Gabriel Dev-dutan Marie maiek Devan aplea Putachi avoi zaunk vichllolim mhunn porgott keleaicho ugddas korta. Kopelachea mukheal altara vhoir axilim vonttir hai Vornonn korta. Punn hem festak pezechem fest mhunn lokpriea asa. Hem pezechem fest paskam uprant ietolea dusrea ietarak monoitat. Pez jevop hi namnnechi porompora vatto ghetilom lok Nazarethchi Annnusiasanv Saibinnechea festak pallit ielam. Hi pez soglleak fukott vattat. Heach karonnak lagun hea festak pezechem fest mhunntat. Poromporem pormonnem hi pez vhoddlea sat moddkeani raddtat. Adlea ganvchea zanttea mon’xam pormonnem hea ganvchea festak thoddem kaidem asat. Pez randd bailean raddunk zai na, tim sodanch kazari bailean zacho ghov jivo asa tannim raddunk zai, jikam “Soyasini” mhunntat. Pez moll’leancho mattovant raddtat ani goyemchem pormporechi maltule vo kholleancheem aidonan hi pez vaddtat. Tim zonn eklean apnnak zai titlim gheunk zata.

Adlea kallar pez Siridao ganvchea dusrea zageanim vaddtalem zoxem ‘Ogdaie’ hanga, punn hi porompora kallam pormonnem unnem zait ailea ani atam hi pez kopela sokllamkuch vaddtat. Thoddo lok aplim magnni favo zalear apunn pez jevtolim mhunn angovonn kortat. Zankam pez jevunk zai tannim ‘maltis' mhunnon dhakttim mattiechi aiddona vikttim gheunk zai. Ruch haddunk lonchem (pickle) bim vaddtat. Adlea kallar lokak pez vaddchem poilim raddlelem mas ani pez ganvchea ximear otmeak dhovortalim. Hea festak Goyche toxech Goye bhailo lok Adar ditat. Tirtyatri (pilgrims) Sanvordem ani Sanguem hea poixillea zageatlean voddeanim ani pathmarinim ietalim. Thodde ghumttam vazoun ani kantram korit ietale. Tim zuarintlean darya bhovddim korun aplem hoddem kopelachem fatlean davem (tether) ghaltalem ani dongrar chodddtalem. Tor dusre, adlea disa cholun ietalim ani ratik ganvchea lokanchea ghorant asro ghetalim. Sogllim bhavartan ani angvonn purai korunk ani miskutt/lonchem lavun pez jevunk ietalim.

Punn hi fukott pez konn ditalim? Him zobadarim Siridaochem bhatkar, Dempo famil ghetalem. Dusro bhatkar aslo Waglo ani Mascarenhas. Ani te pez kiteak vaddtale? Lokvedem (folklore) pormonnem pensavanchem bhattam khatir pirachit korunk bhatkar pez ditale. Zori bhatkar pez dina zalear tanche familik kitem tori vaitt zatlem. Oxem tanchea monant aslem. Hea khatir te pez ditale. Hem fest tor amchem kristanvachem” oxem eka Siridaochea zantteachem sangnnem.

Namnnecho konknni borovpi ani ithaskar sorgest Pri. Moreno de souza hannem hea bhavartak aplo tenko dila. Pri. De souza –chea borvpa pormonnem “Jezu Nozre-chea festak Dempo famil soglleank pez vantalim punn pez kiteak? Kiteak ho sogllo khorch/ dubhav na aplem pensanv farik korunk. Adlea kallar Portugese lovikank dhorun hozaranim lok Siridao ietale. Punn ho akho ganv Dempo familichea Hatat koso poddlo? Dempo famil apli pensanvam farik korunk bhoktank fukott pez ditale”. Pri.de souza adlea Vigar Fr. Joao Fransico Maciel, October 5, 1968 vorsa firgoj-chea pustikar oxem boroilolem, “bhatkar apli pensao farik korunk pez ditat”.

Ani ek mukhi fest tea ganvchea firgojchi mhollear ruzai saibinnichem fest, October moinneant zata.

Koknno lok aplea donui devllamni panch disanchi zatra monoitat. Satteri devllam-chea lagichea samaneam dukannchea (general store) dhonnea pormonnem hi zatra March moinneant, panch disank zata. Zatreachea poilea disa puja ani Satteri devichi pallkim akhea ganvant vortat. Ani urlea char disank te sonskrytik kareaivol ghoddoun haddtat, dekhik khell-tiatr, sangit prodhoxonn (musical shows) ani ispordham (competitions) dekhik nnach, rangoli ani adhi. Nagvanti Kelbai devllant zatra Mai moinneant panch dis zata. Poilea disa puja ani jevonn sogllea devllant ietolea lokak. Ani urlolea char disank sabhar sonskrutik kareaivol ghoddoun haddtat.

Nannneacho veakttitv[बदल]

Loretti Joyce Pinto hi ek nanv-vostti kollakar, GOA STREET, 6-6-2013, hea dhakleant ‘zuzari kollkar’ (warrior artist) mhunn nanv dilam. Tinnem M.S. University of Baroda hanga M.A. graphics hi poddvi mellea. Tinnem rajikim (state) ani raxttrik (national) molar kollam proddhorxonnant (exhibition) ani kareaivollint (events) bhag ghetla. Tika sobhar puroskar favo zaleat tantlo ek mhunnlear ‘BFA Gold Medal’ 2003 vorsak. Tichi choddxim chitrakollam samajik hetu, dekhik mining, ostorem vhoir otteachar (crime against women) adi hancher adharolem asa. Loretti hi ek lojest ani parkunk zainaslolim ostori, ‘Goyemchea xetkarancho ekvott’ hea zomeachi vangddi, ho zomo Goyant uddegasobhodint ani khasgi ieavzonneant sonkoxttant axilea xetkamtim zomnni khatir zuzta. Te aplo unno rupkaracho dhabho dhorta (low profile), ani ganvchea lokank jivitacho ani zomnnicho odhikar diunk vavurta

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Shirdona&oldid=200001" चे कडल्यान परतून मेळयलें