Sant Francis Xavier

विकिपीडिया कडल्यान
     

Sant Francis Xavier Spain desacho nagrik. Sant Francis Xavier, Abrilache 7ver 1506 vorsa Spain desachea Navarre rajeant zolma ailo. Tache avoichem nanv Maria de Azpilcueta ani bapaichem nanv Juan de Jasso. Kristi Povitr Sobhent taka bhov vhodd manacho zago asa. Goyant taka GOYCHO SAIB mhonn pachartat. Aiz pasun tachi mel'li kudd Old Goa hanga Basilikeche igorjent bhavarti noman korpak yetat. Goyant taka Kristi dhorma bhair herui dhormachim bhavartim bhov adoran lektat. Dor vorsa Dezembrache tin tarkher tachi porob monoitat.[1]

Casket of Saint Francis Xavier in the Basilica of Bom Jesus in Goa
Conversion of the Paravars by Francis Xavier in South India, in a 19th-century colored lithograph.
The castle of the Xavier family was later acquired by the Society of Jesus.
Stained glass church window in Béthanie, Hong Kong of St Francis Xavier baptizing a Chinese man.
Francisco Xavier asking John III of Portugal for an expedition.
Voyages of St. Francis Xavier

St Francis Xavier hea bhagevontak Gõycho Saib mhunn vollkhotat. Francisco de Jasso y Azpilicueta (7 Abril 1506 – 3 Dezembr 1552) hem Francis Xavierachem zolmachem nanv. Navarre Rajyant (atam Spain desacho bhag) aslolea Xavier xarant tacho zolm’ zalo. Loyolacho Ignatius, Francis Xavier ani Peter Faber hannim fuddakar gheun 1534 vorsa Jezuchi Sonvstha (Society of Jesus) sthapli. He sonvsthechea vangddeank Jezvit (Jesuits) mhunntat. Francis Xavier ek misionar aslo ani Katolik dhorm Bharotant toxench Japanant porgottunk to vavurlo.

Kuttumbachi Vollokh[बदल]

Avoy Vatten Kuttumbachi Vollokh[बदल]

Martin de Azpilcueta ani Juana Aznarez de Sada him Sant Francis Xavier-achi xapai ani xamai (Maria-achim avoy-bapui). Azpilcueta ani Aznarez de Sada he don kuttumb logna vorvim ek zal’le. He (Azpilcueta ani Aznarez de Sada) donui kuttumb soinikanche kullientle. Azpilcueta ho ek namna axil’lo kuttumb. Hea kuttumba kodden Azpilcueta vattharant tower palas axil’li ani teach borobor sorvbhonvtonnichi zomin tanchea tabeant axil’li. Ho kuttumb lhan ghorannantlo aslo ani tanchim pallam-mullam Navarre-chea modlea vattharant ximpdololim. Zalear Aznarez de Sada ho kuttumb unchlea ghoranneantlo aslo. 13vea xekddechea modlea kallar sakun hovui kuttumb Javier kil’leachea lagsar kil’leant vosti kortalo ani tanche-i kodden khub zomin asli. Hea kuttumbachi sompot’ti, Maria ani Juana hea dogam bhoinnichea nanvar zali. 15vea xekddeant Martin de Azpilcueta hea dogui bhoinnim kodden lognachi soirigot zhoddtta. Oxe toren Martin de Azpilcueta aplea logna vorvim Javier Va Xavier kil’leachem dhoniponn zoddunk pavta.[2]

Bapay Vatten kuttumbachi Vollokh[बदल]

Arnaldo de Jasso ani Guillermina Atondo him Sant Francis Xavier-achim xapay ani xamay. Jasso ani Atondo he don kuttumb logna vorvim ek zal’le. Jasso kuttumb Pryenees-che dusre bhazunk Navarre-chea sokoilea vattharant vosti kortalo. Ho vatthar atam France-sacho bhag zala. Hovuy ek kullvont kuttumb aslo punn lhan ghoranneantlo. Guillermina-chea bapaik lagun Arnaldo-k Camara de Comptos hi nokri favo zata. He nokrek lagun tancho kuttumb fuddem khub astik zaunk pavta.

Tachim Avoy-bapuy[बदल]

Sant Francis Xavier-achea purvozanchi vollokh ghetana amkam ek vost spoxtt zata ti mhollear Maria de Azpilcueta ani Juan de Jasso him dogaim kullvont familintlim. Juan de Jasso xikpan khub huxar aslo. Italy desantlea Bologna Vidyapitthant tannem aplem unchlem xikop kel’lem. Kaideaxastracher obheas korun tannem dotorkechi podvi melloun ghetli. Italy sakun ghora portotana taka Navarre-chea razan aple rajvottkent rajkarbhar cholovpachi zutt’tti favo keli. Hi zutt’tti hatalltana taka bhanddari koso hixob-manddavoll sambhallchi poddtali. Raj dorbarant neia cholovpak tachem mukhelponn aslem ani razak sol’lo diunche Khatir tache bud’dicho vapor zatalo. Juan Tisro ani Catalina de Foix him zaun asat Navarre-chim nimnni Raza–Ranni. Hanche Khatir Juan de Jasso-n promannikponnan apli seva orponn keli.

1483 vorsa Juan de Jasso-n Maria de Azpilcueta kodden lognacho bandpas bandlo. Hea logna vorvim Javier va Xavier kil’lo ani tache sorvbhonvtonnchi zomin Juan de Jasso-chi zali.

Tachim Bhav-bhoinnim[बदल]

Maria de Azpilcueta ani Juan de Jasso hanchea lognik ekvottak Devan panch bhurgeanchem dennem favo kelem. Magdalene hem poilem foll tichea uprant Ana zolmak ailem. Don cheddum-ballam zalea uprant teg zann chole zolmak aile. Poilo Minguel, dusro Juan ani xevottak Sant Francis Xavier. Magdelene Castile-che rannie Isabel la catolica Khatir Lady -in-waiting zali. Sant Francis Xavier zolmak yeunche poylim don vorsam adim Magdalene Clarisas Nuns hankam bhorti zata. Clarisas Nuns velancia prantant ani Gandia vattharant urta. Heach vattharant fuddarak Motthvaxi zaun aplo kurpebhorit vavr Devak orponn korta.

Sant Francis Xavier jen’na so vorsancho aslo ten’na Ana-chem logn Diego de Ezpeleta Beire-chea Lord lagim zata. Fuddarak heach Ana-cho eklo natu Jeronimo Bharatacho misionari zata. Sant Francis Xavier-ache dogui bhav des-bhokti. Te soinik koxe zhuza mollar vavurtale ani aplea bhavakui hech diken vavrunk boll kortale.

Tachem Bhurgeponn[बदल]

Sant Francis Xavier-acho zolm Javier kil’leant zalo. To zolmolo tea disa Povitr Satolleacho mungllar axil’lo. Tanchea kil’leaa lagsar ek igorz axil’li. Hi igorz Santa Maria-ak orponn kel’li. Hech igorjent Miguel de Azpilcueta Motthvaxean taka Povitr Snan dilem. Ho motthvaxi tache avoi vatten soiro lagtalo. Hea kallar Alexander Vi vo Pap Saib axil’lo.

Spain-ache porompore promannem eka lhan bhurgeachi dekhri korpak ek Nurse astali . Oslech porompore onusar Sant Francis Xavier-achi dekhri ek Nurse-in keli oxem mhonnpant kainch dubav na.Chodd korun tacho bapui kil’leant asonaslo. Tachi nokri taka toxem korpak mona kortali. Tachi zobabdari hatallche Khatir taka chodd korun Pamplona ravchem poddtalem. Ken’na ken’nai-i rajkarbharak lagun taka Castile va France-ak provas korcho poddtalo. Oslea prokornnak lagun Sant Francis Xavier chodd korun avoiche mogache uben vaddlo. Tache mullavem xikxonn kil’leantuch zalem .

Tachea bhurgeaponnar sakun taka fokot zhuzacheo gozali aikunk mell’lleo. To jen’na so vorsancho (1512) aslo ten’na Castile-cho raza Fernando el Catolico-an Navarre-cher ghuri ghatli. Navarre aplea tabeant korun akh’khem Spain aple rajvottke khala haddunk sodtalo, tea bhair England-achi bhazu gheun France-acher kobzo mellovpak sodtalo.Navarre-tlean England-achi fouz France-sacher har mellounk vetali.Ferdinando-n apli fouz Navarre-nt dhaddli ani Pamplona xar Navarre-chi rajdhani poddli.. Oxea vellar Xavier kil’leant Sant Francis Xavier ani tachi avoi asli. Foujeamni Xavier kil’leak kainch kelemna. Navarre-cho raza France-ak pollun gelo ani tache borobor Juan de Jasso.

Gõycho Saib[बदल]

Francis Xavier:Kobe City Museum-ant aslolem St Francis Xavierachem chitr.

Don vorsam ani tin mhoine Japanachea desant sarlea uprant, Francisk Xavieran atam apnnem Jezuk China desant porgottunk zai mhunn nichev kelo. Punn tednam bhailea lokak ani odik korun misionarank hea desant proves korunk khub oddchonneo poddtaleo. China lagsar aslolea Sancian nanvachea eka zunvear Francisk pavlo ani hangach savn choriam ani guptim China desant vochpachem tannem yevjilem.

Eka smuggler-achea upkaran ani adaran, Novembrache 19ver, 1552 vorsa, China desant vochpachi soglli toyari Franciskan keli. Punn nimannea vellar ho smuggler aplem tondduch dakoina dekun Francisk Sancianachea zunvearuch urlo. China des apleak lagim asun-ui Jezuk thoimsor porgottpachem aplem sopon soponuch urtolem hem chintun to nirxelo. Zunvear aple lhan khompttent to piddek boli poddlo ani soglloch zoran foddfoddunk laglo. Aplo vell atam lagim pavla, hem zanna zavn vonttir aslolea khursar khillailole Jezuche imajik pollevn to magnnem korit ravlo ani Dezembrache tin tarker tannem aplo prann soddlo.

Dusrea disa, Sancianachea doria veller Franciskachi kudd matiek laili. Eka podvedar ghorabeant to zolmololo, torui tachea mornnak fokot chearuch lok hajir asle. Antonio tacho interpreter, Francisk Sanches, tacho Purtugez sangati ani dog zann fondd kaddpi. Ghoddie kednam tori Franciskacheo osti (remains) Gõyant vhorunk soeg mellot ani tednam fokot haddanch urchim hem monant dhorun tache melole kuddi barabor chuno ghalun tannim fondd dhamplo.

Don mhoinea uprant, Fevrerache 17ver, 1553 vorsa, Santa Cruz nanvachem tarum jem Francisk ghevn Sancian ailolo, tem tarum portun Malacca vochpachi toyari kortalem. Franciskacheo osti Malacca savn Gõyant vhorunk mellot kai, osle axen jedna tacho fondd ustilo tedna he boat-ir kam' kortolean jiti-jivi koxi, matui kusonk nasloli Franciskachi kudd polleli. Magir eka ugtea ani chunean bhorlolea kaixavant tachi kudd ghalun Santa Cruz-an Malaccachi vatt dhorli.

Malacca[बदल]

Puissance miraculeuse de St François Xavier, il réssucite un mort à Coulan (Gdes Indes)

Marsache 22ver Santa Cruz Malacca pavlem. Hanga Jezuit misionar asle ani zaite pavtti apunn jivont astana Franciskan hanga-i Devachem utor porgottlolem. Tachea otmeak Mis bhettoilea uprant, povitr vedi sorxim kaddlolea fonddant dusre pavtti Franciskachi kudd, thoimsorle chali pormannem kaixanv nastana ani tonddar ek lens dovrun matiek laili. Fondd lhan ani kudd lamb hachi zotnai ghevnk na dekun Franciskachi man (neck) tutt'li ani haka lagon aiz pasun Gõychea Saibachem tondd tachea hodd'dear aslolem disti poddta.

Malaccant aslole Jezvitanche vhoddil, Pri. Juan de Beira hankam aple adle vhoddil Francisk Xavierache kuddicher nodor ghalunk umollxik lagloli. Ani Agostache 5ver, 1553 vorsa, Diogo Pereirak sangata ghevn, konnak kolloinastana ani guptim, Francisk Xavieracho tannim fondd ustilo. Sancian doria veller ghoddlolem tench ojap portun ek pavtt te dogui zonnamni pollelem ani teach khinnak oso nichev kelo, osli jiti-jivi kudd hea fuddem kednach fonddant ghalunk diunchi nhoi. Chinachea razak (emperor) bhettounk Franciskan haddlolea teach sobit angvostramni nettoun eka novea kaixavant Franciskachi kudd ghali ani fondd dhamplo. Chear mhoine odik ho kaixanv lipovn dovorlea uprant, xekim Dezembrache 11ver, 1553 vorsa, Gõychi vatt tann'pi tarum aplea Saibak ghevn bhair sorlem!

Gõy soddun Malacca vochunk jednam Francisk Xavieran soglleancho nirop ghetlolo, tednam tannem sanglolem, 'Hanv portun Gõyam pavchonam, punn mhoji kudd pavtoli!' Gõychea mogan lastolea Fransiskachi kudd Marsache 16ver, 1554 vorsa, Pornneam Gõyam pavli.

Francisk Xavierachi kudd dotoramni topaslea uprant, tisre pavtt Sam Pauluche Igorjent matiek laili. Magir hi igorz moddpacho jednam nirnnoi ghetlo, tednam Reitor-ache kuddint-ui Franciskache kuddik thikann korchem poddlem!

Foggini-n toyar keloli iadgiri[बदल]

Ani xekim, altaracho man favo zalea uprant, 1624 vorsa, Gõychea Saibachi kudd Bom Jezuche Bazilikent dovorli. Giovanni Batista Foggini hea kolakaran toyar kelolea iadgiricher (mausoleum) eka rupea kaixavant aslolea hea bhagevontachi aiz-ui hozaramni lok dorxon gheta ani sogllea vaittantle nivar mhunn magnnim korta.

Sam Francisk Xaviera, vhodda kunvra[बदल]

Gõychea ganvam-ganvamni Gõychea Saibachea omor ugddasak Gõykar Misam bhettoitat, ladainh kortat ani eka tallean gaitat:

Sam Francisk Xaviera, vhodda kunvra

Rat-dis amchea mogan lastolea

Besanv ghal, Saiba, xarar Gõychea

Samballun amkam gopant tujea.

Sam Fransisku Xaviera[बदल]

Sam Fransisku Xaviera

Tuji kuddu Goyam Xhara

Tum Jezuchea Soinika

Sodanch zoitivont kor maka

Dp.

Sam Fransisku Xaviera,

Jezu diunko ailo amkam !

Sonvsarak Jezu diuncheak

Hurben bhor tum amchim kallzam !

Sam Fransisku Xaviera

Tuso jivprann zalo Jezu

JIvitant, mornna uprant

Sonvsarako ditai Jezu

Dev – Bapan pattoilolo

Ankvar Marien mogan dillo

Monxacho tarok Jezu

Tuje vorvim amkam mello

Relikanchim Expozisanvam[बदल]

Poilem Expozisanv (Fevrer 10-12, 1782 vorsa)

1759 vorsa Marques de Pombalan Jezvitank piddapidd diunk survat keli. Purtugalant ani tanchea vosnnukamni (colonies) aslolea sogllea Jezvitank koidi kele. St Francis Xavieracheo reliko konnakuch dakhouncheo nhoi mhunn Purtugalachea Sorkaran Igorz Matek formailem. Gõychea Saibachi kudd vheli mhunn khobor ximpoddli. Ani hi khobor fott mhunn dakhounk tin disamchem poilem expozisanv zalem jem St Francis Xavier melea uprant 230 vorsamni zalem.

Chitr Prodorxon[बदल]

Polleiat[बदल]

List_of_Catholic_saints

Francis_Xavier

Sondorbh[बदल]

  1. Francis Xavier,Life, Character and Mission, Aloysius Lazarus,2014
  2. Bhag. Fransisk Xavierachem Jivit, Pri. Alvaro Renato Mendes,1961
"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Sant_Francis_Xavier&oldid=210228" चे कडल्यान परतून मेळयलें