Lojechem Zhadd

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Lojechem Zhadd / Mimosa Pudica
Touch-me-not (Mimosa pudica) in Kerala, India.

Hem zhadd amchea ganvamni zata punn amkam tachi vollokh na, tem rokd'dench lojeta ani hatuch nhoi bott porian laglear aplim panam rokddinch bond korta. Dekhun taka sadeponnim lojechem zhadd mhollear ‘Mimosa Pudica’ mhonntat. Hindi bhaxen taka ‘Lajalu’ mhonnn vollkhotat. Zhaddak kantte ani tankam pink rongachim sobit fulam zatat. Tachim lhan panam asat, tankam laglearuch tim rokddinch bond zatat. Toslim zhaddam zaitea desamni asat, kaim lok tem holkem ton koxem lektat pun tem kitlem faideachim ani vokdhi gunnan bhorlolem asa. Konnakui bhairam zatat toslea piddevontak ditat, toxench dysentery ani piles asat tankam ditat.

Tachim panam il’lem udok ghalun vanttun tacho ros kaddun ghayak lailear ghay rokddoch pekta. Hem sadem vokhod amcho adlo lok kortalo ani ilaz ghetalo, atam-I durboll lok dongri vattarant ravtolo lok hench vaportat.

Piles vo bhairamni rogot poddta tea mon’xak lojechea zhaddachem vokhod borem mhonntat. Panam vanttun lep korun lavunk zai. ‘Ulcer’ asloleakui tachem vokhod boreak poddta mhonn obheas kel’leamni sanglam.

Hea zhaddak goddea mutak ilaz dipacho gunn asa mhonn gomlam. Tachim panam sukovn vo tachea pallancho pitto korun ghetlear rogtantli sakor denvoita mhonn sangtat. Toxench figdachem zata tedna ilaz diunk upkarta mhonn kel’lea obheasan gomlam.

Zhadd sadem dista pun kitlem mhotvachem ani vokdhi gunnachem tem ami lokxant dovorchem ani goroz tedna tacho vapor korcho.

Lojezhadd (moratthi : lazallu, lajri, sonkoji; hindi : lazouti; lojzaunti; gujrati: lojmonni, xixamonni; kon'nodd: nachike gidd; somskrit: lojjika, lojzalu; inglix: sensittivh plantt; lettin : mimoza pudika; kull; legyuminoji). Fulzhaddantolem patllot vaddpi, kantteri ani kesall oxem lhan zhomp. Hachem mull sthan brajhil hem asun tacho prosar omerikent ani bhartant sadaronnoponnan uxnn ani domott hovamanant chodd korun doreadeger zal'lo asa. Tachea mimoza hem prozatint vottott 450 zati asun tatuntleo bhartant fokot atth zati mellttat. Hem zhomp sumar 50 – 90 sem'mi. Unch asun taka zaiteo kantteri ani kemsall khandeo astat. Panam somyukt ani sporxograhi astat. Panak kosloi sporx zalo tor pananchim dolam koullottat. Ten'na panacheo koddo ekmekank tenkta axil'loyan tim aplem tondd lojen dhaptat oso bhas zata. Tacheuylean hea zhaddak lojezhadd hem namv poddlam. Eka dentthar don tem char dolam astat ani dor ek dol hem somyukt ani pisauri asta. Sopttembor – ekttoborant tambsar vattkullim, bottnauri 6 – 8 mimi. Veasachim, fulam pananchem khanchint yetat. Sango gadd topkiri, cheptteo, sumar 1.3-2 sem'mi. X 3.4 mimi. Lhan ani kemsall astat. 3 – 5 bio donuy vottamni fugir astat. Fulanchi somrchona ani her samany xaririk lokxonnam legyuminoji kullant ani mimonoiddi upkullant vornnon kel'leuri astat. Hem zhadd thondd ani koddu asun xarirantolem pit't ani kof hea vikarancher gunnkari tharta. Bharti-i voijki gronthant hachea gunnodhrmachi chikitsa kel'li asa, bikacher panachem churnn dudavangoddam ditat. Mullancho kaddo mutkhoddo ani her mutavikarancher ditat. Bhurgeanchea moddnneacher hea zhaddacho upeg melegesint kortat. Brajhilant mullancho vapor gonddmallecher ani vantikarok mhonnun kortat. Gorvam hachim panam khatat. Fijint tachi chorpakhatir kurnnam toyar keleant. Tankam lagun gorvanchem mas ani dud vaddtta oso onnbhou asa. Hi vonspot tonnauri trasdaik tharil'lean ticho nax korpakhatir emsipie hem tonn'naxok dor hektteri 0.8 – 1.2 kigre. Vaprotat. Hachea biamni xrlexmol drouy ani pachvemsar hollduvem tel asta. Tacho upeg lep divpachea podarthakhatir zaunk xokta. Hem vonspotichea panank hat lailear dolam ani dolkam ekamekancher poddun dhamptat ani nimannem sogllinch panam sokoil lambtat. Hachem karonn mhollear dolkachea fugir tollbhagant patoll thor axil'lea pexintlea udkacho onx unno zata ani tekhatir heo pexi lulleo poddun dolkam dhamptat ani panam sokoil bagoutat. Sporxacho porinnam' zoso zoso zata unno zata toxentoxem tem pana axil'lem toxem zata. Khor ujvaddant va kallkhant oxich protikria ghoddtta. Hem halchalicho khaxelo prayogik obheas sor zogdixochomondr bos hannem kel'lo. Vonspoti unnea odik promannant somvedonkxom' astat ani pranneamvori teo protisad ditat oxem sidhd kel'lem.

Polleiat[बदल]

Mimosa_pudica

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Lojechem_Zhadd&oldid=199594" चे कडल्यान परतून मेळयलें