Ank‌gonnit

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Aryabhata-४७६-५५०
Leibniz's Stepped Reckoner was the first calculator that could perform all four arithmetic operations.

Onkogonnit xastrachea mullavea xakham bhitor soglleant mhotvachi xakha onkogonnit.Hea xastrant onk mhollear ankoddeachea ani sonkheachea kriancho (operation)multayen vichar kortat. Gonnitachea her xakham promann onkogonnitant promey ani torkoxudhd viedhanam hancher bhor dinasotona fokot vegveglleo pod'doti koxeo vaporcheo hacher bhor ditat. Purvil'lea kallantolo namnecho bharti-i gonnitotgone bhaskorachhary hannem onkogonnitacho ul'lek patthi gonnit oso kela. Survek akddeancho upeg kitem-i mejpa khatir kortale. Punn jen'na vhoddlea vhoddlea ankoddeachi ani sonkheachi goroz bhasli, ten'na vegveglleo somsea uprasunk lagleo. Sonkhea koxem toren dakhouchi ani borouchi hi tatuntoli soglleant vhoddli somsea. Vingodd vingodd somskritayamni sonkhea dakhoupacheo vegveglleo pod'doti axileo ani tankam lagun anikuy prosn uprasole. Onkogonnitant beriz, vozabaki, gunnakar, bhagakar heo char kria urtat. Purvil'lea bharti-i gonnitant kaim mullavea totvancho upeg kortale.Sonkhea ani tanchea vixincheo kria hea totvank lagun sopeponn korunk mellttaleo orbam vorvim ha totvam bhartantlean turkosthanant ani theychean yuropant gelim. Hea totvankuch 'doxman pod'dot' oxem mhonnttat. Hi totvam oxiH

dor eke sonkhyek veglle namv divp।

dor ek sonkhea 0,1,2,....,8,9 hea dha onkachea adaran boroup. Mullaveo kria so torancheo manop- beriz, vozabaki, gunnakar, bhagakar, ghat(involution) ani mull kaddop(evolution)-[dekhik- vorhomull, ghonmull adim] ekadre sonkhyecher va tachea bhagacher vegveglleo kria (operation)vokropacheo nixchit pod'doti tharaup ekadri sonkhea kitli-i vhodd asli tori tacheakuy vhodd dulri sonkhea asunk xokta ani tech promann ekadri sonkhea kitli-i lhan asli tori tacheakuy lhan dusri sonkhea asunk xoktasohi kolpona manop.

'xuny' ani 'onont' heo don mhotvacheo kolpona purvil'lea bharti-i gonnitotgoneamni gonnitoxastrant vaporleo. Khoinchech sonkhyek xunean gunnlear gunnakar xuny yeta, ho mhotvacho sod xrighor, aryobhtt'tt- dusro, mohavir hea gonnitotgoneamni aplea boroupant manddla. Voidik areank ek te porardh merenchea sonkheanche mezop khobor axil'lem. Ek (1), dox(10),xot(100), sohstr(1000), niyut(10 kotti), orbud(10 kotti), korv(ek hozar kotti), nikhrv(dha hozar kotti)ani porardh(lokx lokx kotti) bharti-i onkogomitantlea doxman- pod'dotik lagun sonkhea boroup ani vachop khub sopem zalem. Tech promann tanche vixincheo beriz, vozabaki, gunnakar, bhagakar heo kria sopeponnan korop xoky zalem heach khatir yuropant romon sonkheam bodla bharti-i doxman pod'doticho prosar zalo. He pod'dotik bharti-i/orbi pod'dot oxem-i mhonnttat.

Purvil'lea bhartant purnn okunch nhoi, tor opurnnak (fraction) legit gonnitant vaprotale. Toxench tancheo beriz, vozabaki hea ani her krianche nemoi purvil'lea bharti-i gonnitotgoneank khobor axil'le. Lo.Sa. Vi.(logut'tom' sagharonn vibhazok), mo.Sa.Vi.(mohtm' sadharonn vibhazok), vorgomull, ghonmull kaddpachim sutram ani koxttokam bharti-i gonnitotgoneamni dileant. Lambai, kxetrofoll, ghonfoll kaddpacheo pod'doti tech promann sadem ani chokrovaddh veaz (simple and compound interest)kaddpachi pod'dotuy tankam khobor axil'li. Isvi sona uprant sumar panchlea xotmanant aryobhtt'tt, brohmogupt, podmonath, xrighor ani bhaskorachary hea gonnitotgoneamni ani xogol xastrogoneamni bhartant gonnitoxastravixinchem kholayen sonxodhon kelem. Aryobhtt'ttan vormull, ghonmull kaddpache pod'doticho ani vorgosomikoronnachem(Qusdratic Equations)ut'tor kaddpachea pod'doticho ul'lekh kela. Tannem i.Xo.Sumar 628 hea kallant, bahy-sfutt- sid'dhant hea aplea gronthant beriz, vozabaki, gunnakar, bhagakar, vorg, vormull, ghon, ghonmull, opurnnank, troiraxik, ponchraxik, soptoraxik, nouraxik, ekadoxoraxik, bhanndd- protibhanndd(odla vodol ani vinimoi)heo vegveglleo prokria sangleant.Bhaskorachary hea gonnitotgonean, i.So. Sumar 1950 hea kallant gonnitopax yauchchhoky hea aplea gronthant bhedsonkhea (permutations and combitions)kaddpachea pod'dotinchi mahiti dilea. Isvi sonachea xombor vorsa poilim lolit vistar hea boud'dh gronthant xotgunnot'tor (multiples of hundreds)10 merenchea sonkheanchem mezop koxem korop hacho ul'lek melltta. Turkosthanant i.So. 825 hea kallant mohmod ibn ol-khovarijhmi(mohammed ibn Al-Khowarizmi) ho ek namnecho gonnitotor zaun relo. Tannem aplea hisab ol-zobr val mukabolah hea gronthant gunnakar korpacheo vegveglleo pod'doti dileat.Ol- dobr hea xobdacho opbhronx zaun yuropi bhaxamni oljebra ‍‌‍‌(Algebra =bijgonnit) ho xobd toyar zalo. Hem bhair inglix bhaxent kria korpachea totvak (Rule for Computation )'Algorithm' oxem mhonnttat. Ho xobd Al-Khowarizmi hea xobdache rupantor zaun asa.

Halinchea kallant +,-,x,ani him chinham onikroman beriz, vozabaki, gunnakar ani bhagakar hanche khatir, tim adlea kallant bharti-i gonnitotgone vapri naslem. Isvi sonachea poilea xekddeatolea eka somskrit pustokant yuti mhollear beriz hi kolpona porgottaupa khatir 'yu' hea ekoddea okxorachoch odhik (+) hea chinha khatir vapor kel'lo disun yeta. Aiz beriz hi kolpona porgottaupa khatir jem (+) chinh vaprotat, tem poili vozabaki kria dakhoupa khatir vaprotale. 'f' hem okxor 'fol' (ut'tor,=), hi kolpona porgottaupa khatir vapril'lem disun yeta. Hea kolponanchea sombondan bhartantlea vegvegllea chinhancho upeg kel'lo disun yeta. Aichea kallant mat bhartantuch nhoi tor somvsarant soglle kodden heo kolpona ekech torechea chinhancho vapor korun porgottaupachi ek sarki pod'dot vaprant asa.

Khoinchi-i sonkhea voroupa khatir ek(1) te nnou(9) ani xuny (0) hea ankoddeancho vapor koso korop, doxman pod'dot mhollear kitem ani ti koxim vaprop, ek onki sonkhye posun otthra onki sonkhyem meren (mhollear porardha meren) vegveglleo sonkhea koxeo mezop ani boroup oxa kai mukhel ani mullavea gozalincho sod purvil'lea bhartantlea gonnitotgoneamni baravea xotmana meren layil'lo. Baravea xotmana pasun ekunnisavea xotmana meren bhartantlea gonnitot'tgoneani gonnitoxastrant koslich novi bhor ghalunk na. Punn visavea xotmanant mat xrinivas ramanuzon hea namnechea bharti-i gonnitotgonean gonnitoxastrant khasa korun sonkhea sid'dhant (number theory) hea vixeant zaite mhotvache sod laile.

Songnnokant (computers)doxman pod'dot vapronat. Dor ek sonkhea boroupa khatir xun, (0) ani ek (1) hem donuch onk vaprotat hakach 'dvipod pod'dot' (binary code) oxem mhonnttat haka lagun kurvanchi skhea zori vaddli tori donuch kurvo oxil'loya karnnan songnnokachi rochnnuk korop sompem zata. Pra. Xrikrixnn upendroravo kamot purok nondH gonnitoxastr sondrbhH1. groza, Vivian Shaw; A Survey of Mathematics; Holt-Rinehart and Winston, 1968. 2. Hogbin, Lancelot;Mathematics for the Million; cardinal Edition, August 1965. 3.Courant, Richard and Robbins, Herbert; Oxford University Press, 1960.

Polleiat[बदल]

Arithmetic

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Ank‌gonnit&oldid=199013" चे कडल्यान परतून मेळयलें