Ayurveda

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Charaka
Dhanvantari (धन्वंतरी), known as an avatar of Vishnu is the Hindu god associated with Ayurveda. The above photo was taken at a recent Ayurveda expo in Bangalore titled 'Arogya'.
The three doṣhas and the five elements from which they are composed.
Several philosophers in India combined religion and traditional medicine—notable examples being that of Hinduism and Ayurveda. Shown in the image is the philosopher Nagarjuna—known chiefly for his doctrine of the Madhyamaka (middle path)—who wrote medical works The Hundred Prescriptions and The Precious Collection, among others

Ayurved utrachi veakhea ‘ ayus vedyoti iti ayurved ’ va ‘ ayus voidyote onen iti ayurved ’ oxi kortat.

Ayus mhollear ayuxy (pirai) ani ved mhollear ginean. Monxachi bholaiki sudarun monxak nirogi toxench dirghayuxy (vhodd ayuxy) mellpakhatir voijkixastr, rognidan ani upchar hanchi mhaichi divpi gronth chorok sutrant ayurvedachi veakhea oxi keleaH

hitahitom sukh duHkhom' ayustosy hitahitom'।

manom cho tosy yotroktom' ayurvedH so uchyote।। (1.41)

orthH hit, ohit, sukh, dukhkh oxa char toranchea ayuxeachem poth, opthy ani promann zatunt sanglam taka ‘ ayurved ’ mhonnttat.

Ayurvedak othrvovedacho upved mantat. He nodren othrvovedak khub mhotv asa. Hatunt ayurvedasombondicheo gozali ikteo korun sangpi 144 suktam asat.

Ayurvedachea gronthant brohma ayurvedacho poilo prourtok manla.

Svoimbhurbrohma prozaH sisrikxuH prozanam

poripalonarthomayurvedomevagreƧ srizot। (kaxyoposomhita vimansthan).

OrthH lok nirmupachi itsa dhorpi svoimbhu brohmean lokanchi rakhonn zaupak zai mhunn

poilinch ayurvedachi rochnnuk koli.

Brohman lakh xlok axil'lo ‘ brohmosomhita ’ namvacho ek gronth ayurvedacher boroila. Hi somhita sodea mellna. Punn tannem sangil'li vokhdi yoganchim solla poros chodd namvam ayurvedachea dusrea gronthant mellttat. ‘ chondroprobhautti ’, ‘ brahmitel ’, ‘ brohmorosain ’ oxim tea kaim vokhdi yoganchim namvam asat.

Brohmean apnnali hi ayurved videa dokx prozapotik ani bhaskorak dili. Dokxache poromporent sidhdantak tor bhaskorache poromporent chikitsa podhdotik mhotv asa.

Dokxakoddlean oxvinikumaramni purai ayurvedachem odhyoin kelem. Tamnni ayurvedacher gronth boroile, punn sodea te mellnat. Tanchea ‘ axvinosomhita ’, ‘ chikitsasarotontr ’, ‘oxvinikumarosomhita ’ hea gronthanchi namvam ani tatuntole utare dusrea ayurvedik gronthant dakhleat mhunn ghetil'le distat.

Oxvinikumaramni indrak ayurved xikoilo. Indrali ayurvedasombondichi boroil'li rochnnuko mellna. Punn tachea endriy rosain, sorvotobhdr, doxmuladitoil ani horitoki leh adi pokhdi yoganche ul'lekh sampddottat.

Indrakoddlean bhordvaz, nimi, bhrigu, ongira, otri, vosixtth, koxyop, ogsty, pulsty, vamdevo, osit, goutom' adi riximni ayurvedachem xikop ghetlem. Hea riximni ayurvedacher gronth boroileat, punn te sampddonat. Tangelea gronthanchim vochnam dusrea pustokamni sangil'lim disun yetat. Fokot bhordvazalim mat bhexzoklp ani bhardvaji-i prokronn don gronth hatboropachea rupant modraschea gronthbhanddarant sampddottat. Bhordvazalea divodas dhonvontori xixean, koxyop rixin ani nimi rixi hannem ayurvedacho vingddovingodd fatteant vistar kelo.

Bhordvazakoddlean ayurvedachem ginean gheun divodas dhonvontorin ayurvedachi atth angant vanttnni keli. Tanchi namvam oxim:- kai, xalaky, xoly, koumarobhrity, bhutvidea, god, ros ani vajikoronn. Hatuntlea xolyotontrachem (bhixkkria) khasa ginean vaddoun dhonvontorin tazo khub prosar kelo. ‘ son'nipatokolika ’, ‘ dhatuklp ’, ‘ rognidan ’, ‘ voidyochintamonni ’, ‘ dhonvontori nighonttu ’ oxe gronth rochleat.

Ayurvedachea atth vibhaganchi mhaiti othi[बदल]

1. KaiH kai mhollear xorir. Hatunt jvor, otisar, grohnni, orth, ojirnn, visuchika,olsok, krimi, amla, kuxtth, xitpit't, amlopit't, visrp, visfott osle rog, tanche bhed nidan ani chikitsa hanchem vornnon yeta.

2. XalakyH xalaky mhollear xolakesombondit. Hatunt xolakecho upeg korun rog boro korpachem nidan asa. Toxench xirorog, kornnorog, netrorog, nasikarog ani mukhrog hanchem vornnon, nidan ani chikitsa yeta.

3. XolyH xoly mhollear fallop (xostrokria). Hatunt gonddmala, opchi, golgondd, pittika, orbud, gronthi, xlixod, vronnxoth, bhogn, naddiuronn, bhogondor, updonx, xukdox sarke zaite rog, tanche bhed chikitsa ani tancher korpachi xostrokria hanchem vornnon ailam.

4. KoumarobhrityH bhurgeanchem lalon-palon ani chikitse sombondi axil'lem xastr. Hatunt podor, yoniveapod, gorbhostravo, guddhogrbh, vondhearog, yoni sombdit rog, xukr sombondit rog, sutikarog,gaddhlom', nirlom' ani her zaite balrog; tanchim vornnonam, nidan ani chikitsa hancho hea xastrakodden sombond yeta.

5. BhotvideaH mansik rogachem nidan ani tacher upai sangpi ayurvedacho vibhag. Hatunt unmad, bhutonmad, opsmar osle rog ani tanchem vornnon ailam.

6. GodH god mhollear vikh. Zaite torechim vikham ani tancher upai hacho sombond hea fantteakodden pauta. DekhikH sorpovix, lutvix, vrixchikovix, muxkovix, nokhvix, dontvix,kritrimovix oslea zaitea vikhanchi mhaiti ani tancher upai hatunt sangleat.

7. RosH monxak sodanch nirogi ani bollixtt korpi ayurvedacho vibhag. Hatunt rosainam,oxdhiklp, bhexzoklp, vokhdam gheupache nem', manporibhaxa, tanchem niruponn, dinochrea, ratrichrea, rituchrea osle zaite vixoi spoxtt keleat.

8. VajikoronnH viry vaddoupacho proyog, viry vaddoupache nem', vokhdam, nopumsoktv toxench tache bhed ani chikitsa, sontanotpadok vokhdi yog hanchem vornnon ailam.

Oxetoren ek axil'lea ayurvedacho atth vibhag zale. Tea vibhagacho fuddem khub vistar zalo. Hea vibhagank ‘ ang ’ oxem namv dilem.

Kaichikitsa[बदल]

divodas dhonvontori bhoxen bhordvazacho punrvosu atrey namvacho ek xixy aslo, taka ginean zoddpachi khub itsa asli. To rixik vangdda gheun vonspoticho sod gheupak bhomvt rautalo. Haka ‘ bhixgvideaprourtok ’ oxem vixexonn prapt zalam. Bhixgovidea mhollear kaichikitsa. Atreyan ticho purskar kelo. Tannem svota ayurvedasombondan somhita boroilea. Tachim hatboropam aiz legit sampddottat. Ognivex, bhel, zotukrnn poraxor harit ani kxarpanni oxe so mukhel xixy punrvosu atrey hacheamhoreant aile. Hea so zannamni kaichikitsecher gronth boroileat. Ognivex hannem ognivexotontr, naddiporikxa, ognivex hostixastr, bhelan bhedd (lo) somhita, zotukrnnan, zotukrnnosomhita, poraxoran, poraxorotontr, haritan ayurvedosomhita, chikitsaxastrosongroh ani kxarpannin kaichikitsaporok tontr boroilem. Hatuntole kaim gronth sampoddleat tor kaim nat. Hache uprant chorok adi riximni kaichikitsecho vistar kel'lo dista.

Xalakyotontr[बदल]

ayurvedachem dusrem ang mhollear xalakyotontr. Urdhvojn'nugot mhollear nak, kan, tallo adi ovyvanchea roganche chikitsa podhdotint xolakecho(sollyecho) cho upeg kortat. Mhunn he podhdotik ‘ xalaky ’ namv poddlem.

Indracho ‘ nimi ’ namvacho xixy aslo. Tannem xalaky tontrachem ginean lokank vistaran poilech fautt prapt korun dilem mhunn taka ‘ adyobhixok ’ hi podvi mell'lli. Ayurvedachea tontrant nimichem xalakyotontr promann mantat. Tachem tontr mellna punn tachim vochnam dusrea gronthant adar mhunn ghetil'lim distat. Hachea xalakyotontrant nimitontr nazalear videhotontr mhonnttat. Ho videh rajeacho somsthapok ani zonok razacho azo aspak zai.

Nimicho xixy ‘ koral ’ ho xalaky tontrokar aslo. Dolleanche rog 96 toreche asat oxem to mhonntta. Chorkan aple somhitetlea ‘ okxirog ’ prokronnant hacho adar ghetla.

Xounok, kankain, gargy, galou hea ayurvedachea zannkaramni-i xalaky tontracher gronth boroileat. Techpori chokxuxyenn, satyoki, bhoz adi anikoi xalaky tontrokar zaun geleat.

Xolyotontr[बदल]

divodas dhonvontori ho hea tontracho mukhel rixi aslo. Haka dviti-i dhonvontori hea namvanuy vollkhotale. Hannem ayurved atth angant vanttlo ani tisrea angacho mhollear xolyotontracho (xostrochikitsecho) prosar kelo.

Suxrut ho dhonvontorichea sat xixeam'modolo mukhel aslo. To xostrokrient kuxoll aslo,oxi namna asa. Ho vixrvamitralo put oxem suxrutosomhitent mhollam (chi. 2.3.). Hi suxrutosomhita aizuy pollounk melltta.

Dhonvontoriche ouxdhenou, ourbhr, pouxkolaut xixy zaun geleat. Hamnni gronthrochona kel'li asa. Suxrutauporant korviry, voitronn, bhaluki, gopurorkxit, daruk he xolyotontrokar zaun geleat. Hamnni-i gronth boroil'leachem spoxtt zata.

Koumarobhrity[बदल]

balchikitsek ayurvedant ‘ koumarobhrity ’ oxem namv dilam. ‘ jiuk ’ ho ayurvedachea chouthea angacho namnecho achary. Taka ‘ vridhdojiuk ’ mhonnunoi vollkhotat. To bhriguvonxi richik hacho put. Jiukan koumarobhrity tontrachem ginean prozapoti koxyopakoddlean zoddlem. Prozapoti koxyopak brohmodevalea axirvadak lagun hem ginean ontorgoneanan prapt zalem.Jiuk hachea gronthachem namv ‘ vridhdojiukiyotontr ’ oxem asun koxyopakoddlean hem ginean mellil'lean hea gronthak ‘ kaxyoposomhita ’ mhonnttat. Raunn ho koumarobhriteacho dusro achary asun tannem ‘ kumarotontr ’, ‘ baltontr ’, ‘ balchikitsa ’, ‘ naddiporikxa ’, ‘ orkoprokax ’, ‘ ud'dexotontr ’ he gronth boroileat. Tebhair parvotok ani bondhok hea don koumarobhrity tontrachea achareancho ul'lekh suxrut somhiteche veakhyent ddolhonn hea veakheakaran kel'lo asa.

Bhutvidea[बदल]

ayurvedacho ho panchvo vibhag asun tatunt akax (mollob), vayu, tez (ujvadd), ap (udok) ani prithvi hea panch mohabhutamsaun purai srixtt nirmann zata oso ek sidhdant asa. Hachi utram, sporx, rup, ros ani gondh (vas) oxim panch tonmatram asat. Him sogllim totvam xorirant ekttham-i zal'lim astat. Tanchem sukxim' kary xorirant chaluch asta.Soimache nem' moddttoch sury, chondr, gire hancho probhavo monxache kuddicher zata. Teurovim khubxe rog utpon'n zatat oxem chorok sangta. (ni. 7.13) hea angacho khas vistar zal'lo disna. Mhunn hachem mukhel pod brohma, dokx, prozapoti, bhaskor, axrvinikumar, indr, bhordvaz adi achareankodden vota.

Gad[बदल]

Gad mhollear vakh. Tache xomnavixinche tontrak ‘ ogdotontr ’ mhonnttat. Ayurvedant ‘ ogod ’ hea utrak khas orth prapt zala. Achary ddolhonn hannem tachi veakhea ‘ ogde vixprotikarH todrth tontrom' ogdotontrom'। ’ oxi kelea. Hea tontrache achary kaxyop, uxna ani brihospoti asat. Alombain namvacho ek achary hea tontracho tontrokar zaun gela. Daruvah ani astik hevuy ogdotontrache zannkar axil'le.

Ros[बदल]

ros hem ayurvedachem satvem probhavi ang asa. Hatunt monxachi pirai vaddoupasombondi yog sangleat. Suxrutan rostontrachi veakhea ‘ rosainotontrom' nam' voiHsthaponom' ayurmedhabolokor rogapohoronn somrthonch। ’ oxi kelea. Rosainotontr pirai vaddoita, bud'dh-xokt dita ani rogacho nax korta. Xiv ho rostontracho mukhel achary aslo. Bhrigu, ogsty ani vosixtth hevuy rostontrache achary asle. Tancheafattlean manddvealem rostontr chodd mhotvachem asa. Tebhair veahi, potonzoli, nagarzun rostontrant zannkar axil'le. Nagarzunan lohxastr rosortnakor,arogyomonjiri, yogsar oxe khub gronth boroileat. VajikoronnH hem ayurvedachem atthvem ang. Vaji mhollear ghoddo. Ghoddeavori xokt divpi vokhdanchi upai yeuzonn mhollear vajikoronn.Bhutvidyebhoxen hea angacho khas vistar zaunk na oxem dista. Hachem mukhel pod brohm' hachekodden vota.

Aiz voijki veusayache zaite fantte zaleat ani tea tea vixeachem khas ginean voijki xikotlea bhurgeank ditat. Ayurvedant hi podhdot asli. Ekach vixeantole zannkar rogachi chikitea puraiponnan korunk xoknat, hem jen'na tanche nodrek ailem ten'na atthy angam ekttham-i korun ‘ oxttangosongroh ’, ‘ oxttanghrodoi ’ hanche sarke gronth boroupant aile. Hea atthuy bhagantolim xastram borinch fuddem pavil'lim. Xolyotontr khuboch fuddaril'lem. Hea xastrant ayurvedachea achareamni aichea kallantlea voijki xastraporos chodd velea pamvddeavele sod layil'le oxem vedantlea likhannavelean dista. Dekhik-mhataro zal'lea chyoun rixik oxrvinikumaramni tornattemponn melloun dil'lem, yogoneavellar kapun uddoil'li dokxali tokli porti taka dosoun jivo kel'lo, indrak bokddachem xisn layil'lem, puxadeutek nove dant bosyil'le, bhogdevak nove dolle dil'le oxa kitleaxach proyogancho ul'lekh melltta.

Vrid'dhovagbhott ‘ oxttang songroh ’ hacho, tor vagbhott ‘ oxttanghrodoi ’ hacho korto asa. ‘ rugvinixrchoi ’ hacho korto madhou boreapoiki ayurvedik zannkar aslo. Hache uprant chokropannidt't, vongsen, milhonn, bopdevo, lolivraz, surexvor, norhori, modnopal, prithviml'l oxe zaite ayurvedache gronthkar zaun geleat. Ayurvedachi anik ek toren vanttnni kel'li asa. Hetu, lokxonn ani ouxdhivingonean hankam skondh oxem mhonnttat. Tepasot ayurvedak ‘ triskondh ayurved ’ oxem-i mhonnttat.

Ayurvedache sangnnepromann xorirant vat, pit't ani kof oxe tin dhatu astat. He dhatu purai xorirant veapun astat. Tankam lagun xorirachem dharonn-poxonn zata. Dhatunt unneponn nirmann zatkoch xorirant rog utpon'n zatat ani dhatunt samy nirmann zatkoch bholaiki prapt zata oso ayurvedacho sidhdant asa.

Polleiat[बदल]

Ayurveda

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Ayurveda&oldid=199069" चे कडल्यान परतून मेळयलें