Dongor

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Chimborazo, Ecuador. The point on Earth's surface farthest from its center.[1]
Aiguille du Dru in the French Alps
The Matterhorn, Swiss Alps
Peaks of Mount Kenya
Jeff Davis Peak seen from the glacier-carved summit of Wheeler Peak, Nevada

Dongor eka thoravik unchayecho ani sodollxea konachea akaracho bhubhag. Payakodde rund posrott axil'lo bhubhag matheankodden nimullotto zait votam. 1000 mittor aschi oso sonket asa. Vhodd dongrak porvot mhonnttat. Lhan dongrak dongul'li mhonnttat. Dongracheo va porvotacheo ranko astat. Tanka dongor ranko va porvotaullim mhonnttat. Boreach porvotaullinchea chomeank porvot somuh mhonnttat. Udkam voilea bhukhondda promannoch udkampondchea somudr khorir (sagrotoll) dongracheo rango asat. Ottlanttik mohasagorantolim modhy ottomlattik hi doreapondochim porvot xrenni asa. Doreapondchea kaim porvotanchi xikhram udkachea thoramponda kaim ontracher asta tor kaim xikhram udka thorauyor pavil'li astat.

Dhortorechea kott'tteant ani kott'ttoyampondchea bhugolik halchalinchea porinnamatlean vegvegllea torachem dongor nirmann zaleat.

Dongrachem prokar jvalamukhi dongor

dhortorechea pottantolo xilaros (lauha) vatt melltta toso dhortorechem kott'ttem foddun bhair sorta. Xonkuchea akarachi hi xilarosachi ras thondd poddttokoch tichem rupantor dongrant zata. Zopanatolo fujiama, ittlintolo vhisyuvhiyos, orjettimnatolo aekegvaya, meksikontolo perikuttin, hovai bettavelo bavunaleva he jvalamukhiposun toyar zal'lem mukhel porvot asat. Ghumtti dongor

dhortorechea kott'ttoyatolem halchalik lagun va jvalamukhichea forsan dhortorecho bhag voir ukhlun ghumtta akaracho unchoutto nirmann zata. Oxa dongrak ghumtti dongor mhonnttat. Ut'tor omemrikentolo henri porvot dokxinn ddokottantolo blek hils dongor heo ghumtti porvotachem dekhi asat. Potthari dongor va ovxexi dongor

nhomyo, varo, paus hankam lagun sotot zomnichi dhup zait asta. Pottharatolo khuskhuxit bhag vhamvun vochun uril'lea ghott'tt ani thir oxa bhagacho dongor toyar zata. Pottharatolo khuskhuxit bhag vhamvun vochun uril'lea ghott'tt ani thir oxa bhagacho dongor toyar zata. Gõychem dongor hem potthari dongrant aspautat. Futti dongor

zomnit bhitrole halchalik lagun zomnik futt poddun zomnichem vixixtt bhag zomnint khochtat. No khochil'lo bhag sobhomvtonnichea vattharaporos unch uril'lean taka dongrachem rup prapt zata. Kolirfoniantoli siera novadda hi porvot rang hea prokarakhal yeta. Ghoddeam dongor

dhortorechea kott'ttoyachem bhailem auronn bhumyptt'tteamposun toyar zal'le asa. He pott'tte ken'na ken'nai dhortotechea kott'tteat daba ghalpak karnnibhut zatat. Hea dabank lagun fatracheo ghoddeo poddttat. Onirbondh kallameren hi ghoddeanchi prokria chalu urun porvotanchi rang nirmann zata. Axiantolo himaloi, yuropantolo alpos, omerikentolo aepalechion he ghoddeamprvot asat. Porvotorango

sogllea vhoddlea porvotancho mukheloponnan don zoddeamni aspavo korum yeta. Pesifik mohasagorabhomvotonni posril'li ek zoddi. Hem zoddyent ut'tor omerika, saiberia, dokxinn omerikam ani ostont pesifik mohasagorantlea dvip malikent aspauta. Teo porvotorango oxo : olaska, roki, kosttol renz, aepolechion, onddiz.

Dusre zoddyechi survat ut'tor afrikentlea aettolas porvotaposun suru zaun udentenk inddonexia meren ti pavil'li asa. He zoddyent aspavil'leo porvotoranko oxo : pireniz, aepenains, alps, jhegros, elborjh, urol, hindukux, karakorom', himaloi, kunlun, tienoxan, oltai, vhorkoyans, inddonexia rango. Bhartantleo porvotoranko

himaloi porvot, purvachol porvot, orouli porvot, vindhy porvot, satpudda porvot, soheadri porvot.

Bhartantolim poilim dha uncheli porvot xikhram

   K2 (8611 mi.)
   kanchnozunga (8598)
   nonga porvot (8126 mi.)
   ghaxkhrom' (8068 mi.‌‌)
   bodd pik (8047 mi.)
   ddistteghilosar (7885 mi.)
   moxorbrom' (7821 mi.)
   nond'dexi (7817 mi.)
   moxorbrom' (ostont 7806)
   rakapoxi (7788 mi.)

gõycheo porvotorango

bhartachea ostont ghattant soheadri dongraullicho sumar 66 chovo .Kimi. Vatthar gõyant poddtta. Hea dongratengoxanchim sumar 125 kimi. Lambayechi oll gõychem ximebhomvotonni patll'llea. Udenti gõychea vattharant hea dongracheo unch tengxeo asat. Hatunt nond gheupasarkeo oxo : somsogodd (3827 futt), vagheri (3500 futt), sidhdonath (1242 futt), chondronath (1053 futt). Dongrachim kaream

   hovaman : dongor he vareache mukhel oddtholle zaun axil'lean thoravik hovamanachem varem porvotanchea dikepromann vhamvta ani tea tea vattharak tea tea vareachem tem tem hovaman prapt zata. Porvotankolagun saiberiak koddok thonddi, gonga sindhuchea moidanat koddok uxnnota oxem hovaman asta. Vareacho ani pausacho lagincho sombond zal'lean soheadri ani himaloi porvotachea vareak tondd divpi bhagacher khub paus poddtta. Tor vareacher fatt axil'lea bhagacher pausacho duxkall asta.
   Jivsrixtti : pausacho ani uxnnotecho sombond vonspotikodden axil'lean vonspotinchem promann ani prokar tharaupant porvotanchem yogdan asta.Vonspotincho ani zonauram dhorun her pranneancho lagincho sombond axil'lean vonspotivangoddach pranneanchem promann tharaupak porvotancho vantto asta.
   Somskriti : somvsarantlea vegvegllea somskritimni porvotank devanchim vostisthanam hea natean pujy manleat. Dongor porvotachea mathear deullam bandop, porvotachea xikhrancher dhean sadhnekhatir riximuni vastou kortat. Grisantolo olimpos, bhartantolo himaloi ani zopanantolo fuji he porvot bhavikankhatir dhormosthollam zaleant. Koilas porvot, meru porvot, gourdhon porvot hanchem mohatmy purannant sanglam.

Porvotanchea addkhollink lagun don somskritim'modim vhoddlixi deughevo zaunk pauna. Haka lagun porvotalagim raupi lokank bhailea zogacho vhoddloso somprk yena axil'lean tanchem modim adhunikotechem promann unnem asta. Porvot hem somrkxonnachem soimik sadhon zaun asa. Romachea alpos porvotan zalear bhartachea himaloi porvotan soimik ritin somrkxonn kelam. Orthokaronn

porvotacho ani pausachea udkachea promannancho sombond uril'lean hea vattharant ek khaxeli dongri vonspot nirmann zata. Hatunt gorvankhatir charo, vokhdi droveam, chea, kafi, kexor, him pikam ani khaxele torechem lakudd hancho aspavo zata. Dongravelean sokoil deupi udkachea londdeavorovim zaupi zolvidyut kendram, udyegodhondeakhatir urzasadhon mhonnun upegi poddttat. Porvotavelea udkamvangodda sokoil devil'lo gall, sokoil zomnicho kos vaddoun xeti utpadon vaddik modot korta. Dongrachea pottant moladik oxa dhatunche satthe upolbdh asat. Khell ani kormonnuk

girearohonn ho ek antororaxttri-i namnecho sahosprokar. Borfall dongracher lokpriy axil'lo sketting hoi ek kriddaprokar. Porvotaveli soimik sobitokai, meklli hova, xantikai, hankam lagun porvot ani dongor him poryotton sthollam mhunn viksit zait asat.

Polleiat[बदल]

Mountain

Chitr Prodorxonn[बदल]

Sondorbh[बदल]

  1. "The 'Highest' Spot on Earth". Npr.org. 7 April 2007. Retrieved 31 July 2012.
"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Dongor&oldid=199270" चे कडल्यान परतून मेळयलें