Kabaddi

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Kabaddi
Pictogram of Kabaddi

Ek niz bhari-i sanghik khell. Gõyant ‘hututu’, bongalant ‘huddu’, dokxinn bhartant ‘chedduguddu’ ani utor bhartant ‘kobdd'ddi’ hea namvamn hea khellak vollkhotat.

Bhartant ho khell khub purvil'lea kallasaun khelltta. Punn tachi nirmonn ken'na ani konn keli, hevixinchi nond mellna. Sont tukaramachea obhongant hea khellacho ul'lekh ‘homama’ , ‘humbri’ ani ‘hututu’ hea namvamni kel'lo dista.

Survek hea khellache svorup oniymit asle punneache ‘ddekkon jimkhana’ he somsthen 1915-1916 vorsa hea khellache nem' toyar korun samne ghoddoun haddpak survat keli. Son 1933 vorsa okhil moharaxttr xaririk xikxonn monddllan bharti-i khellacho prosar korop hi mokh mukhar dourun khellachea nemant bodol korun khellachem akrxonn vaddoupacho yotn kelo. Onnbhovi khellgoddi ani togoneamni bhasabhas korun tunt zaiteo sudaronna keleo. Son 1958 to bharti-i elimpik khellache somitin kobdd'ddik manyotai dili. Sodhea khellachem svorup thoddem bodlun taka ‘kobdd'ddi’ hem odhikrit namv many korun dilam. Hea khellapasot okhil bharti-i ani rajy patllecher somsthanchi thapnnuk zalea. Khell khellpachi podhdot: kobdd'ddicho khell don pongddambhir khellttat. Vorek pongddant dha khellgoddi astat. Tatuntole sat khellgodde khell khottllottat, tin khallgodde rakhivo astat. Pongddantolo ek khellgoddo ekavo vellar ‘hututu’ na zalear ‘kobdd'ddi’ ho sur dhorot polea virodhok pongddacher ghuri ghalta ani aplea hatancho nazalear pamyancho vapor korun virodhi pongddache khellgoddi, hoya khellogddeak dhorun bad korpacho yotn korta. Heach vellar virodhi pongddache khellgoddi, hea khellogddeak dus-ya pongddauttenoche ghuryeullik (ghurye lainik) sporx korcho poddtta xench dus-ya ordant astona ‘kobdd'ddi’ ho sur soddunk upkarona. Nazalear ghuri ghalpi khellgoddo bad tharta. Sodhea donuy poigoddamvotten ek bonos voll (bonus line) ankhil'li asta. Ghuri ghalpi khellogddean he bonos vollik sporx kelear tea pongddak ek odik. ‘bonos gunn’ melltta. Punn tekhtir dus-ya ordant unnech panch khellgoddi asche poddttat khoinchyai pongddantolo ek khellgoddo bad zata, ten'na dus-ya pongddak ek gunn melltta. Jen'na ekadrea pongache soglle goddi bad zatat. Ten'na ‘lonn’ poddlo oxem mhonnttat. Tea vellar virudhd pongddak tharayil'le chodd gunn mellttat.

Okhil moharaxttr xaririk kxikxonn monddllachea nemampromann kobdd'ddi khellpacheo tin podhdoti asat.

Sonjiuni podhdot: hatunt ek fautt bad zal'lo khellgoddi ‘lonn’ zaimeren va ddavo sompmeren khellunk xokna.

Omer podhdot : nad zal'lo khellgoddi khellam bhag gheunk xokta, punn tekhatir virudhd pongddak, ‘gunn’ melltta. Khell khellpachi podhdot mat voileurich asta. Dadlo ho khell 20-5-20 minttam khellttat. Tor bailo 15-5-15 minttam khellttat. Modlim panch minttam sutti asta.Choukott: bad zal'lo khollgodde he choukttint kroman bostat. Jitle virodhok pongddani khellgodde bad

kobdd'ddichem khellangonn, dadleank, bailank toxench bhurgeank vegvegollem asta. Dadleanche khellangonn 12.50X10 mi. Tor bailanche ani 14 vorsa sokoil axil'lea bailanche khellangonn 11X8 mi. Asta. Bara vorsam soklea choleanche khollangonne 9.50X6.50 mi. Asta. Bospachi zatat ten'na he bad zal'le khellgodde kroman aplea pongoddchea ordant bhitor sortat.

Bonos lain (voll): sodhea kobddichea khellangonnanth bonos voll marpachi chal asa. He bonos vollibhitor sorlear ghuri gheupi khellogddeak ek bonos gonn melltta. Punn tekhatir virodhok pongddoche unnech panch moidanant asche poddttat.

Ghuryeull: virodhi pongddachea ordant ghuri ghalopi khellogddeank ge vollik dang ghalun vochchem poddtta. He vollikodang ghalinasotona porto ailear ghura ghalpi khellgoddo bad zata. He vollik humpchepoili zor virudhd pongddacha khellgoddi taka afuddolo zalear virodhok pongddacho khellgoddo bad zata ani ghuri ghalpi khellgoddo nabad urta.

Lobi: zhuz chalu asna khellgoddi lobint bhitor sorlear khellgoddo bad zaina. Punn koronn nastona khoinchoi khellgoddo ‘lobi’ bhair gelear bad zata.

Modli voll: hi voll kobdd'ddi khellagonnachi ek sarki don ordam' korta. Ghuri ghalpi khelgoddo modli voll humpun, ‘kobdd'ddi’ ho sur dhorit virodhok pongddachea ordant ghuri ghalpak bhitor sorta. Virodhok pongodd ghuri ghalpi khellogddeank he volibhitor bad korta.

Namvazote khellgodde:orzun purskar zoddpi kobdd'ddi khellgodde oxe dadle: 1972 to sodanond mohadevo xettye, 1973 vorsa bholanath guin, 1980 vorsa xamram' zadhou; bailo: 1978 vorsa xokuntola khattnokar, 1981 vorsa monika nath, 1983 vorsa maya kaxinath ani 1986 vorsa roma sorkar.

Vitthtthol ut'tom' choddnnokar ani nira naik hea don gõykar navazatea kobdd'ddi khellogddea 1981 vorsa bokxi bohadur jiubadada kerkar purskar favo zal'le.

Khellasrti: antororaxttri-i khellamollar hea khellar ajmeren manachi suvat mellunk na. Amrraxttri kolokt'ta ani ddhaka hea don xarant ho khell zalo. 1990 chea bijing axiai khellamsrt ho khell zalo, tatunt bhartan vostadopon zoddlem. Axia khonddank bharot, nepall, bangladex ani pakisn toxench her kaim raxttramni ho khell khellttat. Bhartant hea khellachi dorgot choddant chodd gamvgi-ya vattharamni zal'li dista.

Polleiat[बदल]

Kabaddi

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Kabaddi&oldid=199480" चे कडल्यान परतून मेळयलें