Kens

विकिपीडिया कडल्यान
Long, brown hair

Kens - Hair[बदल]

The male lion's mane has several functions
A man with hair on his head, face, and body.
Different human hair colors; From top to left, clockwise: black, brown, blonde, white, red.
A braided hairstyle
A bold hair color and style

Kens katipasun bhair ail'lea lamb tontu sarkea ani kerettin hea prothin podarthamni toyar zal'lea bhagak 'kens' oxem mhonnttat. Soston pranneantui kens disun yetat ani tea vorgachea pranneanchem te khaxeleponn oxem somzotat. Kaim zatichea kiddimni ani xedd'ddeamni kensasarke bhair soril'le bag astat, punn te khore kens oxem maninat.

Sogllea soston pranneank kens asle. dekhik, devmaxachea angar kensuch na mhollear zata punn tachea tonddakodden thodde khuntt koxe kens astat. Her soston pranneank angobhor datt kens astat ani tea kensacheo torai pranneampromann vegveglleo astat. Monis zatint mathem, khanke, dolleancheo bhunveo anni zon'nendriabhonvotonnchea kensanchi lambai, datti ani mudealleponn hatunt forok asta. Kensancheo don oprupancheo zati mhollear ranantole sallichea angavele kantte ani genddeachem xing. He kantte ani xing mhollear komi-chodd promannant pankil'le ani ghott'tt zal'le kensachem chombdde zavn asat. Khoimuch oek kens mell'llear to khoinche zatichea pranneacho hem tharavn sompem punn ho kens teach pranneache hem tharavpak tea pranneacho anik oek kens ghevn topascho poddtta.

Upeog[बदल]

Kensachem mukhel kam mhollear thonddi ani gormeposun pranneanchem rokxonn korop. Thondd hovechea vattharant, kativoilea datt kensancho thor angachi ub samballtta; gorom hovechea ttikannar patoll kens sureachea votapsun katichi rakhonn kortat. Hachebhaior datt kensancho thor katik kosliai marapsun vattaita. Bhonvievoile kens, vhanvil'lo gham dolleant vochunk dina. Nakantole ani kanantole kens dhul'l va barik-sarik vostu naka-kanant vochcheo nhoi mhunn addkholl kortat. Kativiole kens kosli-i vost taka laglear. mozzatontu zagrit korun, mendvak tachi zannvikai korun ditat. Pranneacho rong bhonvtonnchea vostusarko aslear, to pranni tacho upeg aplea dusmanaposun lipun ravpakhatir korunk xokta.

Jedna kens halta, tedna tachea mullantlea katintole mozzatontu zagrut zatat ani oxe toren pranneank sporxogonean zata. Choddxa soston pranneant tondd, dolle, nak ani paimanchea bhonchkulakodden he sporxogoneanache mozzatontu chodd zagrit astat. Kensacho rong, ghoddonn ani vanttop, pranneanchi pirai ani ling hacheapromann bodlota ani hea bodlak lagun noro-madint ekamekampasot loingik odd utpon'n zata.

Rochna[बदल]

Kerettin (kerttine) hea ghott'tt tontumoi prothinapasun kens toyar zatat. Dor eka kesak kerettinapasun toyar zal'lem ek patoll avronn asta, haka upchorm va kiuttikol (chutt'ichle) mhonnttat. Upchormasokoil axil'lo datt thor kensank ghottsann dita, zaka kott'ttem va kortteks (chortted) mhonnttat. Hea thorabhitor anik suxir (spongio) thor asta; haka modheang (meddul'l) mhonnttat ani hea tharak lagun kens lovchik zata ani moddnasotona vankddo-tikddo zaunk xakta. Khub barik ani movo kensant ekadrea vellar modheang nasta. Dor ek kensachi bunead katint asta ani to kens nolli akarachea kensachea kupantlean (oir ollichle) vaddunk lagta. Kensanchem kupo hem bhaile katiche (epiddermis) pexipsun toyar zata ani tem katint bhitor khol gel'lem asta ani sorbhomvotonni somo-ioji pexizal (chon'nechttive ttissues) asta. Dorek kensakodden katibhitor telokott vons toyar korpi gronthi astat, haka vonxicheo gronthi (sebocheous glondds) mhnttat. vadd: kensanche buneadint oek pexivadd korpi kupo asta, haka 'adarak' (mottrid) mhonnttat ani tache bhonvtonni katichea bhitorlea bhagacho onkurok (popil'loe) toxench rogtacheo barik barik xiro ani mozzatontu astat. Hea rogtachea xirantlean te buneadintolea pexink oksizon ani on'nopurvovnn zata. Buneadintolea pexintolea kupantlea kensancho gabho (chorle) toyar zavn, to modlean voir ienvk lagta. Hea gabheantleo modleo pexi rokhddeoch mortat ani ghott'tt zatat; punn bhaileo pexi mortat ten'na tanche ghott'tt, don thori kensanchem avronn (hodir sheotth) toyar zata.

Pexinchi vadd ani kensanchi ttevnn, dorek pranneachi zat, angachi suvat ani anuvonxikota hea gozalincher adarun asta. Kens soroll toxench mudealle asum ieta. Soroll kens addvo kaplear tacho prixtthobhag vanttkullo melltta, zalear mudeallo kens addvo kaplear tacho priooixtthobhag lombvortullakar (ovol) asa oxenn disun ieta. Kens tachea avornnasokott kupantlean voir voir sorta. Jedna to katichea prixtthobhagacher pavta, tedna thoincheo thoddeo pexi ek rosain toyar kortat ani katibhaior sorun tea kensabhonvotonnichem avronn noxtt kortat. Poun voxicheo gronthi apleao stravan bhair sorpi kens movo ani bullbullit dovorpak modot kortat.

Monxacho kensachi sorsokott vadd mhoineak ord re oek inch itli asta. Bhurgeponnant vadd chodd asta tor mhatarponnant ti komi zata. Kensanchi vadd purai zali zalear buneadintolea adarkachi pexivadd thambta ani te nangrabhoxen akar ghetat. Haka kensachea mullacho khuntto (oir chlub) oxem mhonnttat. Jedna kens futtpak survat zata tedna va thoddea disamni ho adlo kensachea mullacho khuntto katintolean bhair sorta.

Rong[बदल]

Kensanchea pexant barik barik melaninoche (melonin) gutthle astat. Te tachea mullant axil'lea katichea pexintolean ail'le astat ani hea melaninchea gutthleanchea promannak ani vanttnnek lagun kensancho rong tharta. Melanin axil'lea pexink melanin pexi (melonochittes) mhonnttat. Dorek melanin pexik donke koxe bag astat ani tatunt rong gutthleamni bhoril'lo asta. Ho rong kallo, tambddo va puddi koracho asta. Jedna donke koxe axil'le bag anvullttat va rongache gutthle komi zatat ten'na kens dhove zatat. Chodd korun mhatarponnant he kens dhove zatat. Dhove kens kalle korpak khub toreche kolop laitat. Tatunt fokot voile kens kalle zatat, punn mullant kens dhovech urtat.

Samanio soimik kensanchi vadd ani rong piraiepromann bodlota punn kupoxonn, hormon bodol, hovaman toxench vaittak lagunoi hatunt bodol zaunk xokta. katicher koslem-i rosain poddun zokhom zalear tea zageavioli kesanchi vadd khunttta.

Samballkharasarkea vikhak lagun moronn ailear, kensanchi topasnni korun hea vikhachi khatri korum ieta. Khub lokancho somoz asa ki kens kaplear va taslear te begin vaddttat punn hem khorem nhoi samballkharasarkea vikhak lagun moronn ailear, kensanchi topasnni korun hea vikhachi khatri korum ieta. Khub lokancho somoz asa ki kens kaplear va taslear te begin vaddttat punn hem khorem nhoi.

Kensanche Rog[बदल]

Anuvonxik karnnak lagun kens khub lamb zatat. Monis zatint haka haiporttrikosis (heperttrichhosis) mhonnttat. Tor her zonavorant haka ongora (ongor) oxem mhonnttat. Kens ho katichoch bag axil'lean koslei katiche rog zalear kensantui vikriti zata. Bhaili pidda, gozkornn, jivnastvancho unnav, kensant uvo poddop adi karnnank lagun katiche rog zatat ani tankam lagun kens gollun poddunk xokta. Jivnsotv o bo (oittomin bo) unnem zavop, mansik tann, hormon sonotol ibaddop, hea karnnank lagun vonxigronthi (sebocheous glondds) zai title soravo toyar korinat ani kensanchea mullant khorodd (ddnddru) toyar kortat. Haka lagun kens zhoddunk lagtat. Hacher upai mhollear apli kens vollovpachi fonni, brox ani kens puspacho tuvalo vegllo ani saf dovrop. Kensant xampu (shompoo) va oddiz ttokke seleniom solfaidd (selenium sulidde) ghalun kens dhulear khorddicher (ddnddru) gunn ieta.

Lhanxa zagear kens zhoddun tulltullit zalear taka (olopecheo oreott) 'ravlluk' poddlea oxem mhonnttat. Kat laslear, tika mar laglear, koslem-i rosain poddlear va ticher zontuncho xoth (inechttion) zalear mav toyar zata ani tea zagear kens ienat. Punn mav nastona, anuvonxik karnnak lagun vokhdanchea porinnam'ak lagun toxench na na torechea zorank lagunoi ttokkol poddunk xokta. Dadlea monxak chodd korun ttokkol poddtta, haka dadlo torechem ttokkol (mole pott'ttern bolddness) mhonnttat. Tachim karnnam anuvonxik onddrozon hormon osmotom (anddrogen ormone imbolnche) chinta ani voxi gronthichea kareant ibadd adi zavn asat. He torechea ttokkolacher kosloi upai kelear khas faido zaina, punn zunvllea bhavachea kensanchem roponn (ttronsplntttion) kelear gunn ieta, oxem zannkaranchem mot asa.

Ravlluk mathear va khaddar poddtta, hachem khorem karonn ozun khobor na, tori haka mansik ani anuvonxik sombond karonn asat oxem mhonnpak puravo asa. Svoimprotikxomota (outtoim'munittio) hem-i oek karonn asunk xokta. Zori yogio upai khobor naslo, tori khub lokank tea kens naxil'lea zagear haiddrokorttisonochim (yddrochorttism) injekxonam kelear gunn ieta. Ttraikotilomania (ttrichhottil'lomonio) hea mansik rogant, rogi aplench kens thoddea thoddea zageamni toddun uddoita. Hacher mansopochar korchem poddttat. Halinch kensanchea mullakodden axil'lea ttraikomittrikomo (ttrichhomttrichom) mhunn oeka novea orbud'achi (ttumour) zat sodun kaddlea. Tacher ozun sonxodhon chalu asa.

Polleiat[बदल]

Hair

Ul'lekh[बदल]

https://wikisource.org/wiki/Index:Konkani_Viswakosh_Vol1.pdf

केंस

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Kens&oldid=199513" चे कडल्यान परतून मेळयलें