Laos

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   
Laos cho bavtto
Laos chem protik
Laos
A statue of Fa Ngum, founder of the Lan Xang kingdom.
Pha That Luang in Vientiane is the national symbol of Laos

Laos agney axientolo inddochaina vdipoklpantolo ek dex kxetrofoll 2,36,800 chovo kimi. Loksonkhea 35,84,803 (1985) vistar 13°40’ te 22°40’ ut'tor okxanx ani 100° te 107° udent rekhanx. Laoroche udentek vhietonam', ut'torek chin ani vhietonam' dokxinnek kampuchia ani ostontek thailondd ani meanmar he dex asat dexachi agney-vaivy choddant chodd lambai 1,162 kimi. Zalear ixany-noirity choddant chodd chodd rudam-i 478 kimi.Vhyontean hem dexachem rajpatt

Bhumyvrnnon[बदल]

Ho dex mekang nhomyechea degnnant vosla.Taka ut'tor ani udentekodden khoddboddit, soddeamni ani porvotamni reuddila. Sodde ani porvoti-i prodexantlean vhamvpi nhomyanchea khol ani oxir degnnank lagun ho prodex kainkodden khonddit zal'lo asa. Dexache udentekodden vhietonam' ximecher sumar 2,700 mi. Unchayechi ॲnamitik porvotamvoll asa dexachea modhyobhagant axil'lem mauntt bia hem dexantolem soglleant unchelem temuk.ॲnamitik porvotak tin khinddi asun, tanchemodlean laos ani vhietonam' ekamekank zoddleant. Modhy bhagant yars ho sopatt bhag asa. To jhiang khoang soddeachoch ek bhag. Dexachea ixany bhagant ttran'ning soddo asa. Tachi unchai 1,020 1,370 mittram'meren asa. Mekang ani tichea fantteanchea degnnamni barik matyechim vhodd pikall mollam asat. Vhantean hem tancheantolem soglleant vhoddlem moll. Dokxinn bhagantlea boloyen soddeachi unchai 1,070 mi. Asa. Mekang hi dexantoli mukhel nhoim. Pausant mekang ani tichea fantteank sodanch humvar yetat.

Hovaman[बदल]

Laosachem hovaman sadaronnoponnan uxnn kottibondhi-i prokarochem asta.Me te ekttobor mhoineam'modi nettacho paus poddtta. Hea tempar varem noirityekoddchean vhamvta.Neuhembor te eprilamerenocho temp suko urta. Hea tempar varem ixanyekoddchean vhamvta.Vorsuyobhor hovamanant chodd olsann urta. March te sopttembor meren sorasori tapman 28° se. Zalear neuhembor te marchomeren tem 21° se. Itlem asta. Vonspot ani monzat

Dexachi sumar 60% bhum-i ranankhal asa a. Dexachea ut'tor bhagant uxnnokottibondhi-i rundpani vorsuyobhor pachvim urpi ranam asat. Dokxinnekoddchea ranamni sodampachove ani panzhoddi rukh asat. Kaim ranamni unch tonnuy vaddtta.Hangachea ranamni rantti monzat khub asa. Tantut bibtto, bag, hot'ti randukor, horonn, vamsvel hancho aspavo zata. Thoim torekovar sorpanchem promannuy khub asa.Sounneanchey sabar prokar thoim dixtti poddttat.

Itihas ani rajyoveustha[बदल]

hea dexachi purvil'li mhaiti spoxttoponnan mellna. Punn purait'tvi-i puraveamvoilean mekang nhomyeche deger raupi lokank i. So. Poilim 3000 vorsampoilimsaun xetoudd, dhatukam' ani matyechim aidonam korpak yetalem he sidhd zata teravea xenkddeant chinantlea lao lokamni inddochaina vdipoklpant stholantor kelem lao lokamvyleanoch hea prodexak laos namv poddlem oxem kaim itihasokaranchem mot asa. Teravea xenkddeachea modheak fangun hannem hea prodexant boudhdodhrmacho prosar kelo. Xezarchea raxttrankodden tannem vepari sombond zoddil'le. Punn rajeabhitorole dusmanokayek lagun 1707t lan zhang rajeache don kuddke zaun lvangprabancher (ut'tor)ani vhyontean (dokxinn) him don rajeam ostitvant ailim. He sondicho faido gheun thailonddan vhontean rajy hatasun tem aplea rajeak zoddlem. Heach kallant framsan vhietonamchea kaim bhagant apleo vosnnuko ubaril'leo. Fuddem tamnni (1893t) vhyontean ani lvangprabancher apli sot'ta prosthapit keli. Fronch inddochainacho ek vantto mhonnun laosachea lvangprabang, vhyontean ani chompasak hea rajeancho french karbhar choloupak laglo dusrea mhazhuzameren tim manddlik rajeam tachea xekatolli urlim.Dusrea mhazhuzachea tempar framsacher har har ghalun zopanan laosacher tabo melloilo. 10 march 1945 disa inddochainacho vosnnukecho dorzo sompil'leachem zopanan ghoxit korun lvangprabangchea razak svatontreachi ghoxnna korpak laili. Mhazhuz kabar zale kareakhatir taka nobel purskar mell'llo hachebhair tannem anikoi kaim vixeancher sonxodhon kele.Nyuttron ani drouy hatuntole antorkriesombondincho sidhdant, vixrvokirnnanchea vorxavant zaupi ferbodol, yugmonirmiti, rennuntoli choturdhruvi antorkria, megnetton andolokamsombondincho sidhdant ani tancho obhiklp, sukxmotorong vornnopott dorxokasombondincho sidhdant adi nobel purskaravangodda taka omerikon ॲkeddemi ef arttos ondd sainsisochem romfordd primiym' (1953), pensilvania ani yexivha hea videapitthancheo manadik podveo,gugenohaim' odhichhatrourit'ti (1960),risrch korporexonacho purskar he bhouman taka favo zale. To omerikechi nexnol ॲkeddemi ef sainsis, eddimborochi roil sosaitti, omerikon fijikol sosaitti hea somsthancho vangddi axil'lo haiddrozon onnuchea sukxm' somrchonesombondi fijikol rivhyu hea nemalleant ujvadda ayil'le eke mhotvache nibondomallecho to mukhel lekhok axil'lo. Tanne em'. Sarzontt ani em'. O. Skoli hanchevangodda lezhor fijhiks (1947) ho gronth boroilo.-kom. Vi. Som. Mom.

Polleait[बदल]

Laos

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Laos&oldid=199576" चे कडल्यान परतून मेळयलें