Savoi Verem

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
   

Sauy-verem gamv dex bharot rajy gõy jil'lo ut'tor gova taluk fondda Population (2001)

• Total

3,187 Time zone UTC+5:30 (inddiyon sttanddrdd ttaim') Area code(s) 91 0832

sauy-verem (626846)[बदल]

sauy-verem he ut'tor gova jilheatlea fonddem talukeatil 358.87 hekttor kxetrache gavo asun 2011 chea zongonnonenusar hea gavat 700 kuttumbache vo purai 3187 loksonkhea asa. Hanga lagiche xar fondda 16 kilomittor ontraur asa. Hanga 1566 dadle anik 1621 baila asa. Hanga onusuchit zatiche lok 9 asun onusuchit zomatiche 220 lok asat. Hea gavacho zongonnonetolo sthol nirdexank 626846 [1] asa.

Sakxorotai[बदल]

ekunn sakxor loksonkhea: 2572 sakxor purux loksonkhea: 1357 (86.65%) sakxor stri loksonkhea: 1215 (74.95%)

xoikxonnik suvidha[बदल]

gamvant 1 khajgi purv-prathmik xalla asa. Gamvant 5 xaski-i prathmik xalla asa. gamvant 1 khajgi prathmik xalla asa. gamvant 1 xaski-i konixtth madhyomik xalla asa. gamvant 1 khajgi konixtth madhyomik xalla asa. gamvant 1 xaski-i madhyomik xalla asa. gamvant 1 khajgi madhyomik xalla asa. Soglleant lagim uchch madhyomik xalla (khanddollaC T) 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. Soglleant lagim podvi mohavidealoi (khanddollaC T) 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. Soglleant lagim obhiantriki mohavidealoi (bandoddaC T) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim voijki mohavidealoi (bambolli C T) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim voivsthapon somstha (ponnji) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim politteknik (ponnji) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim veusayik proxikxonn xalla (bandoddaC T) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim onoupocharik proxikxonnokendr (fondda) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim opongankhatir khaxeli xalla (koulleC T) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa.

Voijki suvidha (xaski-i)[बदल]

soglleant lagim somajik arogy kendr 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim prathmik arogy kendr 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. gamvant 1 prathmik arogy upkendr asa. Soglleant lagim prosuti ani balokleann kendr 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim kxoirog upchar kendr 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim o‍elopethi rugnnaloi 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Soglleant lagim poreayi voijki rugnnaloi 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. gamvant 1 dovakhano asa. Soglleant lagim poxuvoizoki rugnnaloi 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. gamvant 1 kuttumb koleannokendr asa.

Voijki suvidha (oxasoki-i)[बदल]

gamvant 1 bahyorugnn voijki suvidha asa. gamvant 1 nivasi ani bahyorugnn voijki suvidha asa. gamvant 1 embibies podvidhor voijki veusayi asa. gamvant 1 ony podvidhor voizok veusayi asa. Gamvant 5 piddhizat voidy asa.

Pivpache udok[बदल]

gamvant xud'dhikoronn kel'lem nollachem udok purounn asa. Gamvant xud'dhikoronn korunk noxil'lem udok purounn asa. Gamvant dhapil'lem bamychem udok purounn asa. Gamvant ughddea bamychem udok purounn asa. Gamvant henddopompochem udok purounn na. Gamvant ttyubvelchea/boorovelacho udok purounn asa. Gamvant zhorichem udok purounn asa. Gamvant nhoi/khajnachem udok purounn asa. Gamvant tolli/kondd udok purounn asa. Gamvant ony pod'dhotiche udok purounn na.

Nitllosann[बदल]

gamvant bond gottar upolbdh na. Gamvant ughddem gottar upolbdh asa. Nitt zolstrotant soddil'le sandd udok hem kxetr purai toren svochchhota obhianant na gamvant nhannighor ani sarvozonik svochchhota ghor upolbdh na. Gamvant nhannighor soddun sarvozonik svochchhota ghor upolbdh na. Gamvant graminn utpadok kendre na zalear senittori harddoveor mandd upolbdh na. Gamvant graminn senittori harddoveor mandd upolbdh na. Gamvant samuhik bayoges na zalear utpadok punrvaporachi veustha upolbdh na.

Dollnnoullonn anik yeradari[बदल]

gamvant postt efis upolbdh na.Soglleant lagim postt efis 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant uppostt efis upolbdh asa. Gamvant postt anik tar efis upolbdh na.Soglleant lagim postt anik tar efis 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gavacho pin kodd 403401 asa. Gamvant durdhvoni upolbdh asa. Gamvant sarvozonik durdhvoni kendr upolbdh asa. Gamvant mobail fon suvidha upolbdh asa. Gamvant inttoronett suvidha upolbdh na.Soglleant lagim inttoronett suvidha 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant khajgi kuriyr upolbdh na.Soglleant lagim khajgi kuriyr 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant xaski-i bos seva upolbdh asa. Gamvant khajgi bos seva upolbdh asa. Gamvant relve sthanok upolbdh na.Soglleant lagim relve sthanok 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant ettorikxa vo ttomttom' upolbdh na.Soglleant lagim ettorikxa vo ttomttom' 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant tteksi upolbdh na.Soglleant lagim tteksi 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant vhen upolbdh na.Soglleant lagim vhen 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant ttrekttor upolbdh na. Gamvant saikol rikxa (paichaki) upolbdh na. Gamvant saikol rikxa (yantrik) upolbdh na. Gamvant boil ani ony zonauramni oddhil'li gaddi upolbdh na. Gamvant somudr/nodi bott seva upolbdh na.Soglleant lagim somudr/nodi bott seva 5 kilomittora poros komi ontracher asa. Raxttri-i mohamarg gamvak zoddunk na.Soglleant lagim raxttri-i mohamarg 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Rajy mohamarg gamvak zoddunk na.Soglleant lagim rajy mohamarg 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Jil'leatolo mukhel rosto gamvak zoddla. Jil'leatolo ony rosto gamvak zoddunk na.Soglleant lagim jil'leatolo ony rosto 5 kilomittora poros komi ontracher asa. Soglleant lagim vahtuki korpasarokho zolmarg 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa.

Bazar ani saukari peddi[बदल]

gamvant ettiem' upolbdh na.Soglleant lagim ettiem' 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. Gamvant veparavixi saukari peddi upolbdh asa. Gamvant sohkari saukari peddi upolbdh na.Soglleant lagim sohkari saukari peddi 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. Gamvant xetki korz somstha upolbdh na.Soglleant lagim xetki korz somstha 5 te 10 kilomittorachea ontracher asa. Gamvant svoimsohaiy gott upolbdh asa. Gamvant rexon mandd upolbdh asa. Gamvant monddi / kaimoche bazar upolbdh na.Soglleant lagim monddi / kaimoche bazar 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant atthouddoyacho bazar upolbdh na.Soglleant lagim atthouddoyacho bazar 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant krixi utpon'n bazar somiti upolbdh na.Soglleant lagim krixi utpon'n bazar somiti 10 kilomittor poros chodd ontracher asa.

Arogy arogy, poxonn ahar ani monoronzon suvidha[बदल]

gamvant ekatmik bal vikas yojna (poxonn ahar kendr) upolbdh na.Soglleant lagim ekatmik bal vikas yojna (poxonn ahar kendr) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant balvaddi (poxonn ahar kendr) upolbdh asa. Gamvant itor poxonn ahar kendr upolbdh asa. Gamvant 'axa' kormochari upolbdh asa. Gamvant somaz bhoun (ttiuhi veustha axil'li/naxil'li) upolbdh na.Soglleant lagim somaz bhoun (ttiuhi veustha axil'li/naxil'li) 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant khellam'moll upolbdh asa. Gamvant khell / monoronzon kendr upolbdh asa. Gamvant chitropottogrih / vhiddio kendr upolbdh na.Soglleant lagim chitropottogrih / vhiddio kendr 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant sarvozonik pustokaloi upolbdh asa. Gamvant sarvozonik vachnaloi upolbdh na.Soglleant lagim sarvozonik vachnaloi 10 kilomittor poros chodd ontracher asa. Gamvant khobreptr purounn upolbdh asa. Gamvant vidhanosobha motdan kendr upolbdh asa. Gamvant zonm' mrityu nondnni kendr upolbdh asa.

Viz[बदल]

24 voram viz purounn ghorguti kamakha tir hunalleant (epril-sopttembor) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn ghorguti kamakhatir hivalleat (ekttobor-march) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn xetkamakhatir hunalleant (epril-sopttembor) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn xetkamakhatir hivalleat (ekttobor-march) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn veparavixi kamakhatir hunalleant (epril-sopttembor) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn veparavixi kamakhatir hivalleat (ekttobor-march) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn soglleankhatir hunalleant (epril-sopttembor) dor disa upolbdh asa. 24 voram viz purounn soglleankhatir hivalleat (ekttobor-march) dor disa upolbdh asa.

Zominicho vapor[बदल]

sauy-verem hea gavat zominicho vapor sokoilodil'leapromann zata (hekttor- kxetrofoll):

ran : 0 xetkama khatir na vapril'li zomin: 0 osadd ani lagoudd na kel'li zomin: 0 kurnne ani ony moll: 0 vibin'n zhaddampedda, pikantrgot yeupi zomin: 0 lagouddoyogy poddik zomin: 110.72 kaimsvorupi poddik zomin: 126.84 sodyosthitint poddik zomin: 0 pikam sokoili zomin: 121.31 ekunn korodd vhamvpi zomin: 101.9 ekunn bagait zomin: 19.41 ximpnnaull suvidha Edit ximpnnaull korpa khatir srot oxe asat (kxetrofoll hekttoramni) :

kalve: 0 bamyo / kup nolika: 0 tolli: 19.41 oddhe: 0 her: 0 utpadon Edit sauy-verem hea gavant sokoil dil'lea vostunchem utpadon zata( mohtvachem sokoil dil'lea promannem): xit, kazu-bi, nal'l, supari

Text merged from sauy verem[बदल]

The following text is copied from sauy verem. It has to be merged with the text above.

Sauy verem ho vatthar soglleank soukollicho “sokheahori mazha pandduronga hori re mazha pandduronga” oxem mhonnpi monxak polloumn konnuy mhonnon ki ho sauy verenkar a! hea vattharak ek vhodd somskriti daiz asa, apli oxi ek porompora asa. Samskritik jinn, vatauronn ani soimacho sundor sangodd he gozalik lagun ho vatthar chodd folladik zaunk paula.

Hea vattharachea eka kuxir manddvi nhoim, eka kuxir dongrank vengait yeupi thondd xitoll varem, khollkhollit haspi zhore, vojhre, hangachea vattharachea mogan nirmann zal'li masall mati dorea kuxik madd ani maddanchea addsorani omritopanni. Hea vattharatlean vorsache barai mhoine hanga sukh patllotta, va xipddotta oxem mhonnlear otitai zauchi na. . Hea vattharant chodd hinduch lok mellttat. Kristamv hatachea bottar mejpa itle ani musloman tor nach. Hindu dhorma modim bonddari, vanni, kharvi, bhott, bamonn, sotrokar, gaudde, morattha, dhongor hanni her pott zatintole lok ekamekam kodden bore vagun aileat hem amkam pollounk melltta. Ho vatthar gõychea prioll motdar songhat aspauta. Zannttealeanchi nodor tea kallar khor asli. Ho gamv voir kaddpak tamnni molacho hatbar laila. Tea vellar gamvant vijechi sadhna pavunk naxil'lim. Minnminnotte dive laun rat kaddchi poddttali. Hea vattharantolo somaz toso durboll, koxttokori ani hatuntlean ekuch proxn uprasotalo. To pott koxem bhorchem ho. Ami xikle na punn amchea bhurgeank ami xikoitole ho haves ballgun he zannttele vavurole. Hea zanntteleani aplea pottak chimtto kaddun aplea bhurgeak xikoile hech bhurge aiz gõychea sabar mollancher dolle dipkaitona amkam pollounk mellttat. Ho lok motto zalo to hangasoroli somskritai gheun. Te zogle te hangsorolem somskritayechem daiz apnnaun.

Hea vattharacho mukhel vyousai xeti. Hea vattharant don torechi pikam asat. Sorde ani vaingonn. Hem pik yeupak hangasorlea mottea promannat axil'loya udka khatir xoky zata. Kullagor ani kazu hatuntleanuch hangasorl'lea xetkarak utpon'n melltta. Tandull, nachnnem, kulli-i, voreo, choulli, mirsango, tambddi bhaji, mulle, bhendde, miream, popayo, chiku, ponnsulam, ambe, peram ani her toranchi pikam xetkar hanga kaddttat hangasor saldarim, rospallim, saurobonddi, moinddollim, tambddi, amtti, sukunn'nni hea sarkea kelleanchem utpadon zata. Mutt'tteanchea rosancho bhatti laun soro kaddttat. Hurak ani fenni, kazucho ros kaddpak paunneo zatat. Ho vatthar kazucher adarun axil'lean hanga kazu karkhaney (foddnnaull) khub asat. Poilim kallar maddachi sur kaddun maddafenni toyar kortale punn hali tepar ho prokar komi zala. Hangasorl'lo dusro vyousai mhonnlear doreavrdi vyousai doreacher adarun axil'lo vyousai. Hangasorole takhtti lok fanttli kitlixinch vorsa zalim doreat buddi marun doreatoli remv kaddttat ani hi remv gõychea sabar vattharani kama khatir vaprotat. Fattlea challis vorsam poili hi remv hoddeani bhorun pauytale. Aiz kallavangodda sogllem bodlolam ani aiz sadhon suvidha axil'lean ti ttrokani va pikopini vhorun pauytat. Nuste marop hovuy hangasorolo ek mukhel vyousai khuttaunni, dipounni, goroup gauche lok ek zaun pagop, venni ghalop hea sarkea torani hanga nustem dhortat.

Lakudd vyousai[बदल]

fattlea ponchvis – tis vorsam poili hangasorolo taroutti monis lakddanchoi vyousai kortalo. Hantunt zollavu lakudd ani moderache lakudd hancho aspavo zatalo. He lakudd vhoddeamni bhorun ponnje, mhapxam, holldonne, choddnnam, divadde, vasko ani gõychea her doreak lagi axil'lea gamvamni mottea promannan pauytale. Punn aiz ho vyousai purayen na zala. Taka poreavoronni-i karnnam asat. Doreacher cholpi he vyousai tea vellar ghorant char poixe yeupache sadhon zal'lem ani dorea mhonnjech manddvi nhoim dhadosokai anik somridhdotayeche protik zaun axil'li.

Maining vyousai[बदल]

manddvi nhoim hupun zor ami poltoddi gele zalear amkam dista – surla mainni, naveli, sankhlli, horoulle, divchol, veglle, palli hondda, usgamv, pisurle, vagus, tixem, kotthombi hea sarkea gamvant mainingocho vyousai mottea tejint cholta ani hea vattharantolo monis thoim kamak vochun aple pott bhorta. Maining vyousai ho purayen doreavrdi vyousai naslo tori-i doreakodden sombond dourun axil'lo vyousai zala. Minacheo raxim vhorpi barji hea doreatleanuch votat ani zopan, esttreliya ani koriya sarkil'lea dexamni he min nirgot zata. Hangasorlea mainingchea plottar kam' korpi monxachi nall hea barjitlean vochpi mhalachea rupan videxakodden zoddlea.

Lhansur[बदल]

ho monis hangasoroloch. Punn ken'na tori ghattar vochun ravil'lo punn heach kullacho taroutti. Tache namv mullyer poixamni gorbhoxriyont, saukar mhonnuk sob yeta oso. Punn taka ekuch dukhkh axil'le. Kuxik bhurge naxil'le. Tea khatir to dusre logn zalo. Tori-i bhurge zalech na. Bhurge na ho vichar taka eksaroko sotoitalo. Ek dis to ghatt soddun hanga ailo. Aplea kullak devik tanne sangnne kele. “tuka hangach raulear ek vell bhurge zamv yeta.” - taka konne tori sol'lo dilo. Tea khatir to zago sodunk laglo ani gamvche ximer taka ek borem vhoddle bhatt mell'lle. Thoinch to ravunk laglo.

Bhurge zalechona dekhun taka jivacho bezar ailo. ‘bhurge na te na. Magir konnakhatir he soglle? konnakhatir zogop? oso vichar korun tanne (kaim zannanchea mota promann) dehteag kelo. (kaim zannanchea mota promann) tanne somadhi ghetli. To mortokoch tacheo donuy baileo tachea sornnar soti geleo. Tea ghorant tancho ek sunno aslo. Samko svamibhkt. Tea sornnar tanney uddi marli ani aplo jivo sopoilo. Hea zageak aizuy ‘soteakodde’ oxem mhonnttat. Kaim tepan thoim tin fator ‘soima’ aile oxem mhonnttat. To mortokoch to jea gotracho axil'lo tea gotrantlea monxak ek dis drixttant zalo. Aplea yadik ek utsou korcho. Tea promann tea gotratlea eklean ho utsou suru kelo. Mullyeran jea zagear aplo dehteag kelo ani bailo soti geleo tea zagear tea gotratlea monxan ek kundd bandle ani he kundd maddache surin bhorchem oxem tharaile. Tea promann zanka bhurge na tamnni hea kunddant ghalpak sur angouchi oxem tharle. Tea promann hea utsova disa he kundd surin upatt bhorop zaunk lagle. Ho utsou mhonnlear ‘lhansur’.

Ho utsou suru zata ten'na tea gotratlea monxacher bhar yetalo. Tacheavangodda anikuy khub zannancher ‘chinchkancho’, deuchar, rakhnnodar, kudd'ddo azo, khuttyemolla voilo deuchar, mharu hea lok doivtancho bhar yetalo. Hea mullyera vangdda doga bailancheruy bhar yetale. Bharar ho mullyer khudot khudot tea bailank ghott dhorun tea kundda kodden votalo. Tanchea vangdda surichi angounn kel'le ani korunk naxil'le oxe lok fattir ani mathear surin bhoril'le buddkule, moddkeo gheun tea kundda kodden yetale ani tea kunddant votoitale. Kundd upatt bhortale tem bhorun zatkoch ho mullyer sogleam lokank portupacho adex ditalo. Soglle lok gelea uprant mullyer ek nal'l xemvttun martalo ani tea bailam vangdda khudtuch portalo. Geli tis – postis vorsa zali ho ‘lhansuricho’ utsou bond zala.

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Savoi_Verem&oldid=199986" चे कडल्यान परतून मेळयलें