Bhagat Singh

विकिपीडिया कडल्यान
 
Romi
     
Photograph of Bhagat Singh taken in 1929 - when he was 21 years old.
In this historical photograph of students and staff of National College, Lahore, Singh can be seen standing fourth from the right.

Bhogtosing:(zolmH 28 sopttembor 1907, bong, jilho-lealpur, ponzab, mornnH23 march 1931, lahor‌).

Bhogtosing ho bharti-i svatontry cholloullintolo ek vhodd soxstr krantivir. Eka xetkar, dexobhkt xikh kuttumbant tacho zolm' zalo. Tache auychem namv vid'dauti ani bapaichem kixnosing. Tachea bapaik krantikari sahiteacho prosar kel'lekhatir 10 mhoineanchi kheast zal'li ani to lala lojporatoi hache vangdda monddaleche bondkhonnint axil'lo. Bhogtosingan bongant xaley xikxonn gheun lahorachea ddi. E. Vi. Ani fuddem nexnol kolejintlean bi. E. Podvi melloili (1923). Vid'darthidoxent astona zoiched vid'dalonkar ani bhai pormanond hea xikxokancho tacher probhavo poddlo. Ddi. E. Vhi. Kolejint astona tannem videartheanchi songhttona ghoddoun haddpak fuddaroponn ghetil'lem ani ajlm' ankvar raun suttke zhuzant vantto gheupacho soput ghetil'lo.

1923 to to hindusthanant 'soxlistt ripblikon ososiexon' he somsthent gelo. Rokhddoch taka modhyourti somiticho sochivo nemlo. Songhttitoponnan vaur korpi sukhdevo, chondroxekhor azhad, bottukexvor dot't, bhogouti choronn, zotindronath das hanchea adaran tannem 'noujvan bharot sobha' hi kott'ttea dexobhkt tornnatteanchi songhttona sthapon keli (1925). Ten'na ut'tor prodexant sotindronath somneal hachea fuddaroponnakhala gupt songhttonechem zallem patllil'lem. He songhttonechem sahity lahorak haddun vattpacho vaur tannem ghetlo. Techpori ponzab, dil'li, ut'tor prodex he bhag svatontry cholloullinche nodren ekttham-i haddle. Noujvan bharot sobhecho ek fantto lahorak sthapon korun tichem fuddaroponnuy tannem kelem. Chondroxekhor azhad, bottukexrvor dot't, zotindronath das adinchea adaran tannem zaite krantikarok bet ankhle. Tatunt kakori khottleantolea bondinchi bondkhonnitlean suttka korop, saimon ayog ani tacheo xifaroxi hanche add khor virodh korop, xostram ekttham-i korop, mhotvachea kdrant bambache karkhane chalu korop, lala lojpotorai hacher zannem latthi hol'lo kela chea e. E. Skott hea polis odhikareank marop he karyokrom' ankhil'le. 1926 to lahorak zal'lea bambsfott prokronnant taka dhorlo, punn favo te purave mellunk naxil'lean taka soddlo. Egostt 1928 to dil'lichea firozhoxah kil'leant vegvegllea prantamni krati soghttonanche kary korpacho mellavo bhorlo. Chondroxekhor azhadachea fuddaroponnakhal hindusthanant axil'lea 'soxlistt ripblikon ososieexon' he somsthen ponzabantlea purai vaurachem fuddaroponn bhogtosingakodden sopoilem. Tichem zallem sogllekodden patllil'lem. Fuddem he somstheche rupantor 'noujvan soinik songh' he somsthent kelem sogllea fantteam kodden somprk dourun eksutrotai haddpacho vaur bhogtosingacher sompoilo.

Saimon ayogacher khor nidrxonam korta astona zal'lea latthihl'leant lala lojpotorayak mar boslo ani uprant taka moronn ailem (17 nouhembor 1928). Tacho sudd gheupakhatir hea hol'leacho mukhel sutrodhar pulis odhikxok skott hacho khun korpacho nirdhar bhogtosing, chondroxekhor azhad ani xivram' rajguru hamnni kelo, punn thoroil'lea disa ani thoroil'lea vellar skottbodola ayil'lo dusro pulis odhikari sanddrs haka marlo. Uprant bhogtosing thoinchean kolokt'teak pollun gelo. Tannem zotindronath das haka haddun agraani lahorak bamb karkhano suru kelo. Tachea krantikarok pokxan don onyaikarok vidheykancho (ttredd ddispyutt bil ani poblik seftti bil), nixedh mhonnun bottukexrvor dot't ani bhogtosing hanchekodden dil'liche kendri-i vidhanosobhent brittixanche hukumoxahi vrit'ticho nixedh korpakhatir bamb uddoupachem kam' sompoilem. 8 epril 1929 disa sobhasodant tim vidheykam manddlim. Bilancho nirmoi divpakhatir vitthttholobhai pottel ubo rautokoch prekxokantlean bottukexrvor dot't ani bhogtosing hamnni sobhaghorant bamb ghale, hovent gulleo marleo ani nixedh potrokam uddoilim. Toxench 'inkolab jhindabad' oxo ghoxnna dit sorkarache suvadin zale.

Hea ani her zaitea aropank lagun taka survek kallea panneachi kheast zali 912 zun 1930). Punn fuddem khas neayadhikoronnan taka gollak laupachi kheast formaili. 23 march 1931 disa lahoroche modhyourti bondkhonnint taka gollak lailo. Hea krantikarokachi kheast unni korpakhatir mohatma gandhi ani kangres hamnni zaite yotn kele punn tankam yox mell'llemna.

Bhogtosingan komyunisttachea sahiteacho chodd korun karl maksachea das kapital ani 'komyunistt zahironam' hancho obheas kel'lo. Bhogtosing ek dhoddaddicho khobramptrokarui axil'lo. 'orzun (dil'li), 'protap' (kanpur) adi disalleantlean to 'bosvontosing' hea ttoponn namvan boroitalo. Omritosor saun ujvaddak yeupi okali ani kirti hea disalleanchem-i tannem sompadon kelem. Aple kortouyonixtthen, teagan ani dhoddaddin purai bhartant zag haddpi bhogtosing ek aglloch tornnatto zaun gelo.

Bharot-pakistan fallnne uprant tachi dofnobhum-i husenivala ho bhag pakistanant gelo. Punn bharot sorkaran te bodla bhum-i divn toproto melloilo. Thoim 1968 to sorkarautin vhodd yadstik bandlem.

Polleiat[बदल]

Bhagat_Singh

"https://gom.wikipedia.org/w/index.php?title=Bhagat_Singh&oldid=206301" चे कडल्यान परतून मेळयलें